Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "subjekt":

• subjekt

  subject [ˈsʌbdʒɪkt, USA-uttal även: sʌbˌdʒɛkt]

  1. Det som upplever, tänker, handlar.
  

  Motsats: objekt.

  2. Satsdel som anger den eller det som något utsägs om. Jämför med agent (3).

  Under antiken och medeltiden var subjekt något som man uttalade sig om, det som hade vissa egenskaper och alltså låg under det synliga och till grund för skeendena – tingen, föremålen, situationerna, händelserna.
  

  Av denna anledning har det engelska ordet subject bland annat innebörden 'ämne', till exempel skolämne och 'försöksperson' (ämnet som bärare av mening, försökspersonen som ger upphov till resultat i ett experiment).

  Ordet 'subjekt' fick sin moderna betydelse bland annat genom den franske filosofen René Descartes (1596-1650). När han föresatte sig att tvivla på allt, kom han fram till att det är något som är visst och säkert. Det är upplevelsen av att man själv finns till.

  Det som "ligger under" (latin: subiectum 'lagt under') all kunskap och all verklighet är, hävdade han, det egna medvetandet, vissheten om att man själv finns till. Han uttryckte detta med den ofta citerade formeln "Cogito, ergo sum" {uttal: kå´gittå, err´gå summ}. "Jag tänker, alltså är jag till."

  Innebörden är emellertid inte begränsad till detta enkla att jag själv är till, utan går långt utöver detta faktum, nämligen att det är mitt eget förnuft och tänkande som ligger till grund för allt som jag har kunskap om, en filosofisk grundsyn som kallas rationalism. "Subjekt" fick därefter betydelsen "den tänkande personen".

  Individen, och människan som sådan, sattes i centrum för hela tillvaron – som det enda säkra och vissa.
  

  I nutida så kallad posthumanism tar man avstånd från denna human exceptionalism. 

  Den tyske filosofen Immanuel Kant (1724-1804) hävdade att subjektet är en aktivt skapande kraft som formar kunskap på grundval av det material som kommer in via sinnena. Ett subjekt som på detta sätt finns bakom all kunskap utan att själv framträda för medvetandet kallas transcendentalt. 

  I nutida psykologi åsyftar man detta transcendentala jag när man talar om jagidentitet (egoidentitet) eller om jaget i motsats till miget eller självet.

  I den franska strukturalismen under 1970- och 80-talen ifrågasattes, liksom i den nutida posthumanismen och i kognitionsvetetenskap, jagets betydelse, ja till och med dess existens. Filosofer och psykologer med denna inställning hävdar att de individuella subjekten får sina föreställningar utifrån språkliga, sociala och kulturella strukturer och förklarar därmed jaget som en illusion.
  

  Vi intar i stället olika för tillfället ändamålsenliga eller möjliga så kallade subjektspositioner (eng: subject positions, subject-positions), positionerar oss i relation till dem som vi samspelar eller samverkar med.
  

  Den processen kallas subjektblivande (eng: becoming-subject), subjektivering, ett subjekt i vardande, ett eget subjekts konstitution, subjektets formering.
  

  Lärandesubjektet (eng: the learning subject): person som formar sitt lärande på visst sätt..
  

  Relaterade sökord: agent, decentrering, jaget, Gottfried Wilhelm Leibniz, nomadism, performativ, själv, självidentitet, subject, subjective, subjektivitet, symbolisk interaktionism.

  Engelska betydelser och ordklasser: det engelska ordet subject har även andra betydelser än det svenska och används även som verb och adverb.
  

  Som verb uttalas det både på brittisk och amerikansk engelska med betoning på andra stavelsen: [səbˈdʒɛkt]: 1. underkuva, 2. utsätta.

  Etymologi:

  Latin: subicere {uttal: subbjick´ere}, perfektparticip subiectus, av sub- 'under' och iacere {uttal: jack´ere} 'kasta'. I början av 1300-talet hade ordet subjekt (eng: subject) fortfarande betydelsen 'underkastad', 'underställd'.
  

  I slutet av 1300-talet kom ordet att användas om 'det underliggande', det som kan ha flera, eventuellt växlande, egenskaper, bland annat i den nutida betydelsen "ämne" (subject matter).
  

  På 1500- och 1600-talen kom detta att gälla personer med deras egenskaper och handlingar. På det sättet har ordet växlat från att betyda något som är underkastat något annat till att bli något aktivt, en aktör eller agent.

  ["agent","René Descartes","performativ","human exceptionalism","posthumanismen","posthumanism","konstitution","försökspersonen","försöksperson","experiment","humanism","subjektivitet","Gottfried Wilhelm Leibniz","rationalism","kognitionsvetetenskap","subjektspositioner","Immanuel Kant","filosofen","medvetandet","transcendentalt","transcendentala","förnuft","tänkande","kunskap","Filosofer","filosofisk","jagidentitet","strukturalismen","decentrering","jagets","jaget","jag","självidentitet","subjektsposition","positionerar sig>>självpositionering","självet","själv","symbolisk interaktionism","nomadism","subjective","subject","objekt","aktör","agent"]