1. Att vara påverkad av personliga attityder, fördomar, erfarenheter, motiv och så vidare till men för förmågan att ta fasta på och ta hänsyn till fakta, vilket är motsatsen, nämligen objektivitet.
2. Att finnas i någons upplevelse och sätt att uppfatta – till skillnad från sådant som finns i den verklighet som finns tillgänglig för alla. Ordet används i denna betydelse inom filosofi, medicin, psykiatri och psykologi: det personligt upplevda, så som man själv och ingen annan kan uppleva något direkt, till exempel känslor och behov, tankar och föreställningar, kroppsliga och psykiska besvär.
3. Att bilda sig uppfattningar, göra iakttagelser, fantisera, reflektera, ta ställning, fatta beslut och så vidare.
4. Enligt företrädare för posthumanism, företrädd av till exempel Rosi Braidotti (f 1958) och Donna Haraway (f 1944) med flera, uppfattas subjektivitet som ett mångfasetterat, heterogent subjekt i ständig omvandling och med växlande identiteter (eng: a heterogeneous subject whose self-definition is continuously shifting). Som delaktiga i denna posthumana subjektivitet (eng: posthuman subjectivity, posthumanist subjectivity) skapar och omskapar vi oss i komplexa nätverk av mänskliga och icke mänskliga aktörer (eng: human and nonhuman agents) och de teknologier som sammanflätar oss med allt annat existerande.
5. Enligt den schweiziske psykologen Carl Gustav Jung (1875-1961) det speciella sätt att uppleva och uppfatta som är utmärkande för personer som är introverta.
6. "Subjekthet" i betydelsen att det egna jaget och medvetandet är grunden för och centrum i allt upplevande.
Relaterade sökord: agentisk realism, assemblage, intersubjektivitet, medsubjektivitet, mentalt objekt, objekt, objektivera, objektivitet, reflexivitet, samskapande, subjekt, subjective, subjektiv, subjektivism, transpersonell.
Etymologi:
Latin: subicere {uttal: subbjick´ere}, perfektparticip subiectus, av sub- 'under' och iacere {uttal: jack´ere} 'kasta'. I början av 1300-talet hade ordet 'subjekt' (eng: subject) fortfarande betydelsen 'underkastad', 'underställd'.
I slutet av 1300-talet kom ordet att användas om 'det underliggande', det som kan ha flera, eventuellt växlande, egenskaper, bland annat i den nutida betydelsen "ämne" (subject matter).
På 1500- och 1600-talen kom detta att gälla personer med deras egenskaper och handlingar. På det sättet har ordet växlat från att betyda något som är underkastat något annat till att bli något aktivt.
Tillägg av ändelsen -itet (eng: -ity, latin: -itas, genitiv: -itatis) som anger ett tillstånd.
["intersubjektivitet","medsubjektivitet","mentalt objekt","objekt","subjekt","introverta","transpersonell","filosofi","psykiatri","samskapande","assemblage","psykologi","Carl Gustav Jung","introverta","objektivera","objektivitet","posthumanism","agentisk realism","reflexivitet","subjektivism","subjective","subjektiv","jaget","medvetandet"]
Om Psykologiguiden