Ett ord som i ställning som adjektiv har betydelser som verklig, viktig, med fokus på innehållet i motsats till med fokus på paragrafer och föreskrifter. Det används även på svenska i uttryck som 'substantiv teori' och 'substantiv rationalitet'.
Substantiv teori
En substantiv teori (eng: substantive theory) ger en beskrivning och analys av och förklaring till något som bedöms som konkret och viktigt. Detta i motsats till en formell teori (eng: formal theory) som mera abstrakt och utan hänsyn till vad som är viktigt och väsentligt i enskilda fall beskriver, analyserar och förklarar vad som gäller vissa typer av fenomen.
I grundad teori handlar en substantiv teori om en beskrivning av en enskild konkret situation eller ett konkret händelseförlopp som man vill kunna hantera på ett bra sätt. Den kan i ett andra led generaliseras till en mer övergripande, formell teori.
Form och innehåll
Det som är substantivt i något är motsatsen till den form som innehållet har. Denna betydelse är vanlig i texter där man tar upp relationen mellan till exempel föreställningars form och deras innehåll, mellan en metod och det område ("den substans") som den tillämpas på.
Formell och substantiv rationalitet
Den tyske sociologen Max Weber (1864-1920) skilde mellan två typer av ekonomisk rationalitet, formell och substantiv.
En transaktions formella rationalitet gäller hur den stämmer med fastställda regler.
Samma handlings substantiva rationalitet gäller hur den tar form med ledning av sammanhanget och dess inte bara ekonomiska utan även dess mänskliga och sociala sidor.
Likartat ord med i vissa sammanhang samma, i andra sammanhang annan betydelse: substantiell (eng: substantial).
Relaterade sökord: grundad teori, rationalitet, substans, Max Weber.
Ordklasser: 'Substantiv' (eng: substantive) är både på engelska och svenska beteckning på en ordklass.
Uttalet på brittisk respektive amerikansk engelska är här ovan angivet enligt [exturl:Collins|https://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/substantive].
Etymologi: Ordet togs in i franskan och engelskan i början av Nya tiden (omkring 1500) baserat på det latinska adjektivet substantivus {uttal: subbstanti´vuss} i betydelsen 'egentlig', 'beständig', som i sin tur hör ihop med substantivet substantia 'innehåll', 'substans', 'essens', 'egendom', sammansatt av sub 'under' och stare 'stå'.
Om Psykologiguiden