learning disability [ˈlɜ:nɪŋdɪsəˌbɪlətɪ], intellectual disability [ˌɪntəˈlɛktʃuəl ˌdɪsəˈbɪləti, intellectual delay [ˌɪntəˈlɛktʃuəl dɪˈleɪ]
Som svagbegåvade (svagt begåvade) räknas personer med svårigheter, beroende på brister i kognitiv förmåga, att tillägna sig undervisningen i speciellt svenska och matematik .
Svårigheterna kan förväxlas med sådana störningar eller hinder i lärandet om beror på dyslexi eller dyskalkyli, det vill säga läs- och skrivsvårigheter eller räknesvårigheter.
Man skiljer mellan sådana kognitiva brister som har sin grund i störningar i nervsystemets utveckling under barndomen (på engelska neurodevelopmental disorders), så kallad intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning), och sådana som uppstår på grund av sjukdomar och skador i hjärnan senare i livet (eng: neurocognitive disorders), kognitiv sjukdom.
I bemötande och undervisning söker man komma fram till vilka starka sidor som elever och vuxna med svag begåvning har och hur de bäst ska kunna klara de krav som ställs på dem i skola, arbetsliv och vardagsliv.
Relaterade sökord: inlärningssvårigheter, intellektuell funktionsnedsättning, intelligens, kognitiv förmåga, psykisk utvecklingsstörning, skolpsykologi, specialpedagogik.
Adjektiv: svagbegåvad (eng: intellectually disabled)
["dyslexi","intelligens","dyskalkyli","psykisk utvecklingsstörning","neurodevelopmental disorders","intellektuell funktionsnedsättning","utvecklingsstörning","intellectually disabled","positiv psykologi","inlärningssvårigheter","specialpedagogik","skolpsykologi","lindrig kognitiv funktionsnedsättning","kognitiv sjukdom","neurocognitive disorders","kognitiv förmåga","kognitiva"]
Om Psykologiguiden