symbolic interactionism [sɪmˈbɒlɪk ˌɪntərˈækʃənɪzəm, USA-uttal: sɪmˈbɑlɪk ˌɪntərˈækʃənɪzəm]
Teori framställd på 1920-talet av den amerikanske socialpsykologen och filosofen George Herbert Mead (1863-1931) och en av hans medarbetare, Herbert Blumer (1900-1987). Det var denne som år 1937 gav upphov till själva termen och i en bok 1969 formulerade teorins grunder i följande tre satser:
- Människor behandlar saker och ting utifrån den innebörd och mening, som de har för dem.
- Saker och ting får sin mening genom socialt samspel.
- Den mening som saker och ting har, förändras genom de tolkningsprocesser som kommer till stånd i mötet mellan enskilda och grupper och det som finns och händer i deras omvärld.
Kärnan i den symboliska interaktionismen ligger i tanken att vi interagerar (samspelar) med varandra med hjälp av gester, minspel, ord och andra symboler som vi lär oss lägga en viss men inte annan mening i.
Därför kan vi bättre förstå vad människor säger, uttrycker på olika sätt och gör i olika situationer, om vi förstår vilken mening som de lägger in i situationen än om vi tar reda på vilka yttre omständigheter som format dem (enligt behaviorismens synsätt).
Som en konsekvens av samspelet med varandra tar vi människor form som personer. Vi får vårt speciella sätt att tänka, känna och vara enligt innebörden i de symboler (ord, gester med mera) som används i situationer av olika slag.
Vi införlivar vår sociala miljö med oss genom att förstå saker och ting enligt de tolkningar som gäller där. Vi får en självbild och en identitet.
Frågan är alltså inte om vi människor kan få eller inte få en objektiv beskrivning av de sociala situationer som vi agerar i utan hur vi ska förstå varför människor tycker, tänker och agerar som de gör.
Det är samma grundtanke som i den existentialistiska filosofi och metod för existentialanalys som den schweiziske psykiatern Ludwig Binswanger (1881-1966) framställde vid ungefär samma tid, i båda fallen med stark betoning på det som Binswanger kallade Mitwelt (relationerna till medmänniskorna).
Relaterade sökord: aktör-nätverksteori, definition av situationen, differentiell association, fenomenologi, generaliserade andre, inre arbetsmodell, intersubjektivitet, jaget, kommunikativt handlande, konstruktivism, relationalitet, självpositionering, social konstruktion, social identitet, sociokulturellt perspektiv, socialkonstruktivism, yrkesidentitet.
["George Herbert Mead","socialpsykologen","filosofen","Herbert Blumer","interagerar","termen","intersubjektivitet","social identitet","självbild","identitet","sociokulturellt perspektiv","relationalitet","generationsidentitet","fenomenologi","existentialistiska","filosofi","metod","existentialanalys","psykiatern","fenomenologi","differentiell association","behaviorismens","jaget","personer","socialkonstruktivism","konstruktivism","generaliserade andre","interpersonell psykologi","social konstruktion","existentialanalys","Ludwig Binswanger","aktör-nätverksteori","definition av situationen","inre arbetsmodell","kommunikativt handlande","självpositionering","yrkesidentitet","objektiv","Mitwelt","mening","symboler"]
Om Psykologiguiden