Uttal på svenska: {täck´ne}.
Stavningen på engelska med markering över e:et i slutet av ordet markerar att det ska uttalas.
'Techne' hade under antiken flera olika betydelser, så också hos de grekiska filosoferna från 500-talet f.Kr. och framåt. När man numera använder det, är det i mer eller mindre korrekt tolkning av vad en av de mest kända grekiska filosoferna, Aristoteles (384-322 f Kr), avsåg med det.
Enligt honom är techne människors förmåga att planera och genomföra ett arbete (ett skapande) som åstadkommer antingen något konkret som till exempel ett klädesplagg, en möbel, ett hus, ett konstverk eller något mer abstrakt som inom läkekonsten frihet från sjukdom, i undervisning en kunskap, färdighet eller förståelse. Det är i Aristoteles användning av ordet en betoning på kunskap om medel som leder till ett mål.
Detta skillnad från episteme som är rent teoretisk kunskap dels om logisk och matematisk nödvändighet, dels om förhållandet mellan orsaker och deras verkningar. Också till skillnad från fronesis {uttal: frånn´essiss} som är förmågan att handla klokt i livets olika situationer. I båda fallen är kunskap ett självändamål i motsats till kunskap av typen techne.
Relaterade sökord: Aristoteles, episteme, fronesis, Jürgen Habermas, kunskap, målrationalitet, tekniskt-rationellt pespektiv.
Etymologi: 'Techne' är det i romanska språk och engelskan vanliga sättet att skriva det grekiska ordet τέχνη {uttal: täck´nä}, IPA; [tékʰnɛː], 'hantverk', 'yrke', 'praktisk färdighet', 'medel'.
Den grekiska bokstaven χ (chi) betecknade i klassisk grekiska aspirerat k-ljud som k-ljudet i svenskans 'kal' medan bokstaven κ betecknade ett k-ljud utan 'h' som i svenskans 'skal'. I andra svenska ord som kommer av τέχνη som 'teknik' har man därför på svenska transkriberat χ bara med 'k'.
["Aristoteles","Jürgen Habermas","tekniskt-rationellt pespektiv","målrationalitet","kunskap","episteme","fronesis"]
Om Psykologiguiden