Natur & Kulturs
Psykologilexikon
Här kan du hitta ordet du söker i Natur & Kulturs Psykologilexikon av Henry Egidius.
Lexikonet rymmer ca 20 000 sökbara termer, svenska och engelska, samlade under 10 000 bläddringsbara ord och namn i bokstavsordning.
Lexikonet uppdateras kontinuerligt av Henry Egidius.
Sökresultat
- Uppslagsord som matchar "tid":
tid
time [taɪm]
Tid och tidssinne
Den dimension av tillvaron där händelser ordnas enligt principen före-efter eller förr-nu-framtida. Ett abstrakt begrepp som människor bildar utifrån konkreta upplevelser av förändringsförlopp.
Tidsperception, tidssinne (eng: sense of time, time perception, perception of time) som psykisk funktion gör det möjligt för individer och grupper att uppleva identitet och kontinuitet samt att planera på grundval av tidigare erfarenhet.
Teorier om tid i filosofin, fysiken, biologin och psykologin
I filosofin, fysiken, biologin och psykologin finns företrädare för flera olika uppfattningar om vad tid egentligen är (i betydelsen det som olika händelser och förlopp relaterar till eller som uppstår genom att de relaterar till varandra). Tre olika uppfattningar är belysande:
1. Den tyske 1700-talsfilosofen Immanuel Kant kom fram till att tid och rum är två funktion i människans psyke som åstadkommer vår uppfattning om omvärlden. Denna är i sig själv (som ting-i-sig, Ding-an-sich) omöjlig att få kunskap om och sinnenas värld sådan vi upplever den är vår egen konstruktion. Detta är en ståndpunkt som var naturlig under en period av europeisk idéhistoria då man föreställde sig att det finns ett världsförnuft som individer och nationer har del i och som skapar och gestaltar den tillvaro vi upplever och agerar i.
2. Mot denna rationalism ställdes i mitten och slutet av 1800-talet en biologisk utvecklingslära som i filosofin, biologin och psykologin har gett upphov till en evolutionistisk kunskapsteori. Den ger Kant rätt, till en del i varje fall. Tidsuppfattning och rumsuppfattning är medfödda förmågor och funktioner i vårt nervsystem. I den meningen finns de a priori, före och som en förutsättning för upplevelse av tidssammanhang.
3. I nutida fysik ser man universum som en helhet bestående av flera dimensioner, där rum och tid utgör delar av samma helhet, en rumtid (eng: spacetime [ˈspeɪsˈtaɪm]), som på grund av vår hjärnas byggnad och funktion inte går att visualisera men hantera matematiskt och teoretiskt.
Men de har utvecklats till effektiva hjälpmedel i vårt sätt att handskas med omvärlden därför att de gör det på ett någorlunda korrekt sätt. Det finns en rymd, det finns över-under, nära-fjärran, framför-efter, det finns före-efter, långsamt-snabbt osv hos tingen i sig själva. Djurs och människors hjärnor har fått sådana strukturer av nerver att de kan uppfatta denna rum-tid som de anpassar sig till på ett sätt så att de kan överleva och fortplanta oss, många växter också fast med hjälp av andra fysiologiska strukturer än nervsystem.
Tidsupplevelsens psykologi
Psykologiskt upplevs tid som ett förlopp där det förgångna, nuet och det kommande griper in i varandra i växlande mönster,
a. antingen i relation till något att jämföra med som dygnet, året eller klockan och tidtagaren (efter uppfinningen av tekniska hjälpmedel att referera till) där det kan uppstå en kapplöpning med tiden
eller
b. som en jämförelse mellan hur snabbt olika ting i vår omvärld förändras eller vi själva förändras eller något hos själva i relation till förändringar i omvärlden, där det kan uppstå en kapplöpning mellan olika individer, grupper eller händelser.
Två sätt att mentalt uppleva tid
Människor upplever tid med hjälp av två psykiska funktioner som uttryck för hjärnans olika sätt att bearbeta information:
a. sönderstyckande, uppdelande, atomistiskt, vilket ger upphov till upplevelse av årstider, dagar och veckor, hel- och halvtimmar, ett sätt att uppfatta som regleras av områden huvudsakligen lokaliserade till vänster hjärnhalva,
b. intuitivt, holistiskt, kontinuerligt, vilket ger en upplevelse av ett jämnt förlopp som händelser och förändring ingår i, ett sätt att uppfatta som regleras av områden huvudsakligen lokaliserade till höger hjärnhalva.
Evolutionspsykologisk tolkning av tidsupplevelsen
Upplevelse av tidslängd är i ett utvecklingsbiologiskt perspektiv en grundläggande, medfödd förmåga som gör det möjligt för levande varelser att anpassa sig till de fysiska förändringar som sker i dem själva och deras omvärld. Tidssinne har utvecklats därför att de individer som genom slumpvisa förändringar i generna fått förmåga att uppleva tid klarat sig bättre än andra. Mer om detta finns under sökorden darwinism och ekologisk perception.
Relaterade sökord: atomism, biologisk klocka, darwinism, duration, evolutionspsyologi, existentialism, flow, holism, intuition, levd tid, tidsmedvetande, tidsperspektiv, tidssinne, tidssteg.
["evolutionspsyologi","holism","flow","apriori","ekologisk perception","darwinism","biologisk klocka","duration","Immanuel Kant","tidssinne","existentialism","tidsperspektiv","tidssinne","atomism","duration","intuition","hjärnhalva","rationalism","levd tid","evolutionistisk kunskapsteori","tidssteg"]