Engelskspråkigt uttryck, på svenska: "försök och misstag".
Planlöst trevande; att prova sig fram.
De flesta försök som individen eller gruppen gör leder ingen vart och kan då ses som misstag (eng: errors). Men så plötsligt, av en slump, uppnås något som individen eller gruppen gillar, antingen det som de först var ute efter eller något överraskande. Detta något förstärker det beteende som ledde dit, vilket gör att det upprepas.
Termen skapades ursprungligen av den skotske psykologen Alexander Bain (1818-1903).
Den togs sedan upp av C. Lloyd Morgan (1852-1936), professor först i geologi och zoologi, sedan i psykologi och etik i Bristol, England. Han ville med den termen betona att de flesta djur lär sig nya färdigheter genom "försök och misstag" och inte genom intelligent och logiskt planerande. Denna regel kallas "Morgans regel" eller "Lloyd Morgans kanon" (Lloyd Morgan' canon). Den har stora likheter med det som kallas Ockhams rakkniv.
Från början av 1900-talet har dock uttrycket trial and error (försök och misstag) mest kommit att förknippas med de inlärningsexperiment som i slutet av 1800-talet genomfördes av den amerikanske psykologen E. L. Thorndike (1874-1949).
En del psykologer har framhållit att det egentligen borde heta trial and success, i varje fall som inlärningspsykologisk princip.
I uttrycket trial and error ligger att individen försöker åstadkomma något och alltså har ett syfte med sina försök. Den bibetydelsen finns inte i B. F. Skinners teori om operant betingning.
Relaterade sökord: Alexander Bain, serendipitet, oavsiktligt lärande, probabilistisk, E. L. Thorndike, trial.
["Alexander Bain","E. L. Thorndike","oavsiktligt lärande","serendipitet","trial","B. F. Skinners","operant betingning","probabilistisk"]
Om Psykologiguiden