Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "tvillingstudier":

• tvillingstudier

  twin studies [ˌtwɪnˈstʌdɪz, twin research [ˌtwɪnˈrɪˈsɜ:tʃ, ˌtwɪnˈri:sɜ:tʃ]

  Även: tvillingforskning, tvillingforskningen, tvillingundersökningar, tvillingundersökningarna.

  Bakgrund till de första tvillingstudierna
  

  Francis Galton (1822-1911) var en av de första forskarna inom brittisk experimentell psykologi.
  

  Efter det att hans kusin, Charles Darwin, år 1871 och 1872 publicerat böckerna om människans ursprung och utveckling (The Descent of Man) respektive om känslouttryck hos djur och människor (The Expression of the Emotions in Man and Animals), sökte han efter en metod att mäta hur mycket arvsanlagen betyder i förhållande till miljöns påverkan på individen. Det gällde frågan om  Nature and Nurture (arv och miljö).

  Det var en högst kontroversiell fråga. I England och senare i USA ansåg flertalet forskare som en självklarhet att intellektet är helt tomt vid födelsen och därefter fylls på genom sinnesintryck och annan erfarenhet, alltså genom lärande.
  

  Darwin själv hade själv trott att det som gör att människor skiljer sig från varandra i kognitiv förmåga är målmedvetenhet och hårt arbete (zeal and hard work) men ändrade sig när han tog del av Galtons undersökningar om "genialitetens" utbredning i vissa släkter och inte i andra.

  Galton byggde vidare på Darwins egen teori när han utgick från att alla genetiskt betingade egenskaper, bland annat hjärnans intellektuella förmåga, formas genom ett naturligt urval och att den i början av 1800-talet upptäckta normalfördelningen för kroppsliga egenskaper som längd och vikt måste gälla även dem.

  Tvillingstudier – ett sätt att lösa problemet om arvets och miljöns betydelse
  

  Han kom på en rent experimentell metod när han ställde frågan hur pass lika tvillingar är i förhållande till vanliga syskon och till barn som inte är i släkt med varandra. Sedan han 1884 börjat använda intelligenstest och flera andras efter honom kunde sådana studier genomföras på ett vetenskapligt sätt. Till detta kom också Galtons uppfinning av korrelationskoefficienten för studier av samband mellan individer i en grupp, till exempel tvillingar.

  En hypotes som kunde härledas ur den allmänna teorin om intelligensens och andra mentala egenskapers ärftlighet var att enäggstvillingar (monozygotic twins) med sina helt identiska gener bör uppvisa större likhet i testresultat än tvåäggstvillingar (dizygotic twins [ˌdaɪzaɪˌɡɒtɪk ˈtwɪnz) med olika genuppsättning men med stor likhet i omgivningsfaktorer och dessa större likhet än vanliga syskon.
  

  Så har också visat sig vara fallet vid den stora mängd av tvillingstudier som gjorts efter Galtons tid. Av speciellt intresse har det varit att mäta likheter och skillnader i olika egenskaper hos tvillingpar som levt åtskilda och jämföra resultaten med tvillingar som växt upp tillsammans.

  Tvillingstudier som ger en nyanserad bild av arvets respektive miljöns betydelse
  

  Under de år som gått sedan Galtons tid har det visat sig att mentala egenskaper visserligen har en genetisk grund men inte så uttalat som Galton föreställde sig. Bland annat genom svenska studier, som i stor utsträckning baseras på data i det så kallade Tvillingregistret, år 2010 med data från drygt 85 000 tvillingpar, insamlade sedan 1961, kan man bland annat beträffande barns förmåga att klara skolarbetet konstatera följande:

  1. Arvsanlagen har olika stor betydelse beroende på vilken egenskap man studerar. Språklig förmåga påverkas starkt av den omgivning som barnet växer upp i, såväl hemma som i skolan.
  2. Arvsanlagen betyder mer för barn som själva väljer sysselsättningar och kamrater än i en mer styrd miljö.
  3. En intellektuellt och emotionellt stimulerande miljö gör att barn helt kan utnyttja sina genetiska resurser.

  Samspelet mellan genetiska faktorer och miljöfaktorer är alltså av stor betydelse för hur psykiska egenskaper, bland annat kognitiv förmåga, utvecklas och tar sig uttryck.

  Relaterade sökord: arv och miljö, biologisk determinism, epigenes, psykosocial utveckling.
  

  ["experimentell psykologi","arv och miljö","Nature and Nurture","lärande","naturligt urval","korrelationskoefficienten","intelligens","intellektuell förmåga","kognitiv förmåga","förmåga","biologisk determinism","epigenes","psykosocial utveckling"]