Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "typologi, typlära":

• typologi, typlära

  typology [taɪˈpɒlədʒɪ]

  Typ som kategori av något
  

  Teori om indelning av vissa fenomen i skilda typer, till exempel samhällstyper, olika typer av arbetsorganisation, personlighetstyper, funktionstyper, typer av ångestsyndrom och psykoser. Begreppet typ är i denna allmänna bemärkelse lika med kategori, sort, slag.
  

  Med psykologisk typer kan man avse personlighetstyper sådana som de beskrivs inom psykologin och psykiatrin eller typer av olika sätt att tänka och känna om verkligheten som till exempel extroversion och introversion, tänkande, kännande, förnimmande och intuition,
  

  Den klassiska typläran
  

  Enligt den typlära som uppstod under den grekisk-romerska antiken skapas en harmonisk personlighet när olika kroppsvätskor befinner sig i balans. Vid brister i denna balans uppstår störningar.
  

  Överskott på svart galla skulle ligga bakom "melankolikerns" sorgsenhet och självanklagelser, överskott på gul galla bakom "kolerikerns" eldfängdhet och irritation, överskott på blod bakom "sangvinikerns" optimism och gladlynthet samt överskott på slem bakom "flegmatikerns" sävlighet och eftertänksamhet. Mer om detta finns under sökordet temperament.

  Kretschmers typlära

  Den tyske psykiatern Ernst Kretschmer (1888-1964) indelade människor i

  • cyklotyma: utåtriktade och realistiska,
  • schizotyma: inåtriktade, teoretiska och fantasifulla,
  • viskösa: sävliga, tröga och explosiva.

  Enligt hans forskning skulle det finnas ett starkt samband mellan kroppstyp och personlighetstyp på det sättet att de cyklotyma vanligen är pykniker (rundhyllta), de schizotyma vanligen leptosoma (smala-gängliga) och de viskösa vanligen atletiker (kraftiga-muskulösa).

  Introversion, extraversion och ambiversion
  

  Carl Gustav Jung (1875-1961) indelade människors inriktning av sin psykiska energi i
  

  • introverta (inåtvända),
  • extroverta (utåtvända).

  De förra har sin psykiska energi koncentrerad till sin tanke- och fantasivärld. De har en introvert inställning (det vill säga inriktning på sin psykiska aktivitet).
  

  De senare intresserar sig i huvudsak för omvärlden och för praktiska problem. De har en extrovert inställning (inriktning på sin psykiska aktivitet).
  

  Såväl introverta som extroverta förekommer i fyra olika funktionstyper efter hur dominerande tänkandet, kännandet, förnimmandet och intuitionen är hos den enskilde.
  

  Med 'typ' menade Jung såväl inställningstyp (extroversion och introversion) som personer med den ena eller andra inriktning som vanemässig (extroverta och introverta personer).
  

  Den amerikanske socialpsykologen Kimball Young (1893-1972) lanserade år 1927 teorin om att introversion och extroversion inte kan ses som två helt skilda inställningstyper. Det gör att man kan vara både extrovert och introvert, det vill säga ambivert. Något som dock Jung själv konstaterat 1921 i inledningskapitlet i boken Psykologiska typer: "Eine typische Einstellung bedeutet immer bloss das relative Überwiegen des einen Mechanismus." (En typisk inställning innebär alltid blott relativ övervikt för den ena mekanismen. Sidan 8 i originalupplagan.) Med 'typisk' avsåg han att exempelvis inriktning på omvärlden (extroversion) på ett vanemässigt sätt blivit till en psykisk mekanism. Många människor växlar inriktning men i regel med övervikt för den ena eller andra inställningstypen. Han nämnde inte ordet ambiversion men i hans formuleringar finns det begreppet som en viktig del i hans sätt att tänka om extrovert och introvert inställning (inriktning).
  

  Myers-Briggs Type Indicator

  En av de i vår tid mest kända och i testkonstruktioner mest använda typlärorna är den som utformats av två amerikaner, Isabel McKelvey Myers (1897-1980) och Katharine Elizabeth Briggs (1875-1968). De identifierade 16 personlighetstyper, var och en antingen extrovert eller introvert kompletterat av en konstellation av tre av Jungs funktionstyper samt antingen J eller P i motsatsparet J-P (judging-perceiving).
  

  Mer information finns i artikeln i detta lexikon om Myers-Briggs Type Indicator.
  

  Keirseys fyrdelning
  

  En annan fyrdelning med anknytning till den grekiske filosofens Platons teori om människotyper i en idealstat men baserad på Jungs funktionstyper och Myers och Briggs typlära, gjordes av den amerikanske psykologen David Keirsey [ˈkɜːrziː]:

  • bevakare (eng: guardians),
  • hantverkare (eng: artisans),
  • problemlösare (eng: rationals),
  • idealister (eng: idealists).

  Vilken typ en person tillhör fastställs med hjälp av frågeformuläret Keirsey Temperament Sorter, KTS.

  Sheldons typlära
  

  Som ett mellanting mellan typlära och variabelteori kan man betrakta den personlighetsteori som framställdes av den amerikanske psykologen William Sheldon (1899-1977). Redan Kretschmer hade konstaterat att många människor var en blandning av de olika typerna. Sheldon tog ett steg längre på denna väg och utgick i sin forskning och teoribildning från att varje människa har egenskaper i olika hög grad från de tre huvudtyper som han urskilde:

  • den endomorfa med överutveckling av inälvorna, vilket ger en "visceroton personlighet" som utmärks av avspändhet och sällskaplighet,

  • den ektomorfa med överutveckling av nervvävnaderna, vilket ger en "cerebroton personlighet" som utmärks av intellektuell vakenhet och inåtvändhet (introversion),

  • den mesomorfa med överutveckling av muskulaturen vilket ger en "somatoton personlighet" som utmärks av kraftfullhet, djärvhet och intresse för kroppsliga aktiviteter.

  Från typer till egenskapsprofiler
  

  Det typologiska synsättet har i stort kommit att ersättas av ett dimensionellt system. Som bl a den svenske psykologen Gösta Ekman visat kan Kretschmers och Sheldons tre typer beskrivas i ett system som endast kräver två dimensioner. Sheldons somatiska typer kan således beskrivas genom de två dimensionerna endomorfi och mesomorfi, där hans ektomorfa typ representeras av ett lågt värde i båda de angivna dimensionerna.

  Den mest använda modellen av det här slaget är femfaktormodellen. En annan känd modell är den som gäller människors olika emotionella profiler.

  Relaterade sökord: ABCD-typologi, Barnum-effekt, dimensionell, enneagram, Hans Jürgen Eysenck, femfaktormodellen, gradskillnad, personlighetsstörning, kategoriíndelning, konstitution, morfopsykologi, Myers-Briggs Type Indicator, profil, Rorschach, socionik, typ, typ A-beteende.

  Etymologi:

  Grekiska: τύπος 'märke', 'figur', 'bild', 'modell'; verb: τύπτειν {uttal: typt´ejn} 'slå' (så att det bildas ett märke);.

  Latin: typus lånord från grekiskan, samma betydelse som på svenska + λογία {uttal: låggi´a} 'lära'.

  ["temperament","femfaktormodellen","personlighetsstörning","personlighetstyper","kategori","funktionstyper","ångestsyndrom","mekanism","leptosoma","psykoser","kategoriíndelning","viskösa","emotionella profiler","Ernst Kretschmer","Carl Gustav Jung","extroversion","introversion","ambiversion","ambivert","funktionstyper","funktion","socionik","extroverta","introverta","William Sheldon","Barnum-effekt","dimensionell","Hans Jürgen Eysenck","gradskillnad","enneagram","konstitution","morfopsykologi","ABCD-typologi","Myers-Briggs Type Indicator","Rorschach","profil","typ A-beteende","psykiatrin","typ"]