Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "utbildningssociologi":

• utbildningssociologi

  educational sociology [ˌedjʊˈkeɪʃənl ˌsəʊʃɪˈɒlədʒɪ, ˌedʒʊˈkeɪʃənl ˌsəʊʃɪˈɒlədʒɪ],

  På svenska även skolsociologi, på engelska även sociology of education.

  Forskning och teori om hur förhållanden i samhället har betydelse för hur skola och utbildning organiseras, vilka metoder som används och vilket innehåll som undervisningen har samt hur prov och examina utformas.

  Det var sålunda kyrkans och den kungliga förvaltningens behov av lagkunniga män som gav upphov till de skolor på 1100- och 1200-talen var ursprunget till de medeltida universiteten.

  Kyrkans försvagning genom den stora schismen i början av 1400-talet ledde till att de allt rikare och mäktiga borgarna i de norditalienska städerna kunde intressera sig den romerska och grekiska antikens litteratur och filosofi, konst och arkitektur. De skapade därmed en på det världsliga livet inriktad kultur som ledde till inrättande av humanistiska och naturvetenskapliga akademier och under loppet av 1500- och 1600-talen till att man i hela Europa inrättade gymnasier med humanistiska ämnen.

  Samtidigt fick kungar och furstar i norra Europa ökad makt, vilket låg till grund för reformationen och därmed skapade ett behov av allmän folkundervisning (så att alla skulle kunna läsa Bibeln).

  Den läskunnighet som blev följden underlättade i slutet av 1800-talet en omfattande industrialisering i de protestantiska länderna. Det visade sig då bli angeläget för regeringarna att se till att arbetarklassens ungdom inte, som det hette i ett svenskt riksdagsprotokoll, blev "vana vid studerkammarlivets stillhet" utan stannade kvar i den arbetande klassen. Därför ordnades skolväsenhet som en parallellskola med folkskola och fortsättningsskola som en separat organisation och läroverken med i huvudsak ungdom från medelklassen, som en annan.

  Det skapade samtidigt behov av arbetarkultur, bildningssträvanden i olika former, bland annat med folkhögskolor, LO-skolor och folkbildning med studiecirklar i alla möjliga ämnen.

  Efter andra världskriget blev behovet av utbildad personal mycket stort vilket gjorde att man i de industrialiserade länderna införde en enhetsskola för barn från alla samhällsklasser, i Sverige grundskolan (från 1962) och den för alla gemensamma gymnasieskolan (1970) samt en yrkesinriktad högskola (1977).

  Många empiriska undersökningar visade dock att klasstillhörighet trots enhetliga skolformer kom att spela stor roll för ungdomars val av teoretiska respektive icke-teoretiska gymnasieprogram och sedan för val av utbildningsprogram i högskolan.

  Globaliseringen och IT-revolutionen i slutet av 1900-talet har under 2000-talet förändrat förutsättningarna för utbildning och bildning radikalt och ger upphov till nya och allt friare former av lärande.

  Kausalitet eller ändamålsstyrning?

  Man kan se skolans och utbildningens anpassning till ständigt nya samhällsförhållanden som ett orsak-verkan-förhållande: att samhällsförändringar styr utbildningens former och innehåll. Man kan också se relationen mellan utbildning och samhälle i ett ändamålsperspektiv. Människan är i det perspektivet en konstruktiv aktör som hanterar omständigheterna på det mest ändamålsenliga sättet utifrån den kunskap och de resurser som står till buds, däribland ekonomisk, politisk och militär makt.

  Relaterade sökord: Basil Bernstein, dold läroplan, habitus, makt, sociologi, språksociologi, teleologisk förklaring.

  ["Basil Bernstein","teleologisk förklaring","sociologi","språksociologi","dold läroplan","habitus","makt"]