Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "utilitarism, utilism":

• utilitarism, utilism

  utilitarianism [juːˌtɪlɪˈtɛərɪəˌnɪzəm, USA-engelska: juˌtɪləˈtɛriəˌnɪzəm]

  Nytta som grundläggande värdering

  Utilitarismen var en riktning i brittisk filosofi med stor genomslagskraft i slutet av 1700-talet och under 1800-talet. De främsta företrädarna på den tiden var Jeremy Bentham (1748-1832) och John Stuart Mill (1806-1973).

  Deras grundtanke var att det är handlingars nytta och skada som ska vara utslagsgivande för värdering av dem, politiskt och moraliskt. Det var en brytning med den dygdetik och föreskriftsetik som hyllades på den tiden i den kristna kyrkan och inom den europeiska adeln med helt andra värderingar som grund.

  Etik på empirisk grund

  Utilitarismen var ett brittiskt alternativ på etikens område till den kontinentaleuropeiska filosofi som företräddes av främst Immanuel Kant.

  Bentham var i sitt tänkande förankrad i den brittiska empirismen. Därför kunde han inte se någon annan grund för moral och politik än människors välfärd och lycka.
  

  Han var företrädare för det som på 1900-talet blev välfärdsstatens idé (eng: welfarism) med god livskvalitet som ett kärnvärde. Det  gjorde att han också pläderade för jämställdhet mellan könen och erkännande av homosexualitet som en accepterad variant av sexualitet.
  

  Största möjliga lycka (välbefinnande) åt största möjliga antalet människor i samhället var den grundläggande formuleringen i det program för välfärd som han lanserade 1789 (franska revolutionens årtal). Liksom i franska revolutionen 1789 en revolt mot adelns privilegier.
  

  Etik enligt rationalismen

  Immanuel Kant företrädde i stället rationalismen som filosofi. Enligt denna finns det ett högre förnuft som är riktgivande i tillvaron.

  Människan har del i detta högre förnuft (Gud) och kan i sitt inre finna vilka lagar som bör vara normgivande för personlig moral och etik: att alltid handla så att man vill upphöja principen för hur man väljer att handla i en speciell situation till allmän lag (vilket är ett s k "kategoriskt imperativ"). På det sättet vet man att den har sin grund i det högre förnuftet, enligt Kant. Vad man kommer fram till genom sådana överväganden upplevs som och är plikt.

  Kants etiska teori är ett av de mest citerade exemplen på pliktmoral eller pliktetik. Den har sin grund i tron på att ett högre förnuft styr och bör styra tillvaron.
  

  Utilitarism och nutida välfärdspolitik

  Dessa båda moralteorier har alltsedan slutet av 1700-talet stått som två huvudalternativ inom etiken.
  

  I och med sekulariseringen, naturvetenskapernas segertåg i västvärlden och stora delar av den övriga världen, har utilitarismen som grund för välfärdspolitik och enskilda människors moral blivit dominerande.

  Relaterade sökord: empirism, etik, John Stuart Mill, Immanuel Kant, lycka, kategoriska imperativet, lyckoforskning, lyckonationalprodukt, moralpsykologi, rationalism.
  

  Ordformer:

  Adjektiv: utilistisk, utilitaristisk (eng: utilitarian [juːˌtɪlɪˈtɛərɪən]).

  Person: utilist (eng: utilitarian [juːˌtɪlɪˈtɛərɪən]).
  

  Etymologi:
  

  Latin: utilitas [ˌuːtilitˈɑːtis] 'nytta'; av utilis [ˈuːtilis] 'nyttig', 'passande' som i sin tur kommer av ett verb (uti) som betyder 'nyttja', 'använda'

  ["Immanuel Kant","kategoriska imperativet","filosofi","moraliskt","lyckonationalprodukt","empirismen","empirism","dygdetik>>deontologi","etikens","etik","John Stuart Mill","lyckoforskning","lycka","moralpsykologi","rationalism","kärnvärde"]