Upplevelse av att må bra. I det engelska ordet ligger också betydelsen 'god hälsa'. På svenska uppfattar vi god hälsa som en av flera förutsättningar för välbefinnande (välmående).
Man skiljer mellan fysiskt och psykiskt välbefinnande (fysiskt och psykiskt välmående) och mellan subjektivt välbefinnande (eng: subjective well-being (SWB) och psykologiskt välbefinnande (eng: psychological well-being (PWB), hedoni.
Termen 'psykologiskt välbefinnande', 'psykiskt välbefinnande, 'psykiskt välmående' (eng: mental well-being, mental state of well-being, psychological well-being, PWB) används om en särskild dimension av ett känslotillstånd som hänger ihop med trivsel och belåtenhet med tillvaron, eudaimoni.
En form av starkt psykiskt välmående upplevs som lycka. Motsatser är uppgivenhet, misströstan, besvikelse och liknande.
En annan dimension: psykisk hälsa–ohälsa
En helt annan dimension än välbefinnande och dess motsatser är den som gäller grader av psykisk hälsa och ohälsa.
Vissa psykiska besvär och psykiatriska tillstånd kan vara förenade med välmående, medan andra upplevs som hindersamma, besvärande och ångestfyllda.
Välbefinnandeforskning (eng: well-being research): Forskning som gäller vilka yttre omständigheter i kombination med människors (och djurs) egen inställning och inriktning som ger upphov till respektive försvårar uppkomsten av välmående.
Wellness condition: välbefinnandestatus, aktuellt tillstånd i fråga om välbefinnande, en utgångspunkt för bedömning av eventuella åtgärder. I omvårdnadsarbete ingår bedömning om människor med låg välbefinnandestatus har förmåga (eng: capability) att med eller utan hjälp komma upp till en högre välbefinnandenivå (eng: higher level of wellness)
Relaterade sökord: arbetsvälbefinnande, carpe diem, Center for Wellbeing, Welfare and Happiness, eudaimoni, eudaimonism, hedoni, hedonism, hälsometri, hälsopromotion, hälsopsykologi, livskvalitet, lycka, positiv psykisk hälsa, positiv psykologi, positivt tänkande, psykiska besvär.
Stavas på engelska: well-being eller wellbeing och även well being.
Terminologi:
'Ordet 'livskvalitet' hör hemma i traditionell lyckofilosofi, eudaimonism, medan begreppet 'välbefinnande' är förankrat i hedonism, en lära om att man bör se till att leva i välbehag med bejakande av lyckokänslor som en extra dimension av välmåendet.
Uttryck som 'psykologiskt välbefinnande' (eng: psychological well-being) hör dock hemma i traditionell lyckofilosofi – eudaimonism – medan enbart ordet 'välbefinnande enligt ovan hör hemma i ett tänkande som är mer inriktat på lustupplevelser och frånvaro av olust, smärta och värk – hedonism. Det är det senare som hälso- och sjukvården i en välfärdsstat som den svenska åtar sig att svara för, inte lika självklart för människors lycka, eftersom den är beroende av personliga egenskaper, upplevelser och förhållanden. Det har gjort begreppet 'välbefinnande' mer använt än begrepp som 'lycka' och 'livskvalitet'. Det som vi menar med 'livskvalitet' inbegriper även tillstånd av lycka, trygghet, hoppfullhet, sociala relationer med mera.
["lycka","hälsopromotion","Center for Wellbeing, Welfare and Happiness","hälsometri","hälsopsykologi","positiv psykisk hälsa","arbetsvälbefinnande","positiv psykologi","positivt tänkande","hedoni","välfärdsstat","livskvalitet","carpe diem","eudaimonism","eudaimoni","psykiska besvär","begreppet","begrepp","hedonism","hedoni"]