Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "variabel":

• variabel

  variable [ˈvɛərɪəbl, USA-uttal: ˈvɛriəbl eller ˈværiəbl]

  Ordets betydelse

  • Substantiv. Något som varierar i fråga om mängd, styrka, vikt, ljushet och så vidare (kvantitativ variabel) eller typ (kvalitativ variabel). Mer om detta nedan.
    

  • Adjektiv. Föränderlig, växlande, ökande eller minskande.

  Huvudtyper av variabler

  Man kan skilja mellan olika typer av variabler:

  (a) storheter som finns i observerad verklighet såsom föremåls längd och vikt,

  (b) storheter som man kan dra slutsatser om med ledning av deras yttringar, till exempel i beteende och på testresultat, såsom människors intelligens och kreativitet,
  

  (c) storheter som är olika sorter av en överordnad kategori, exempelvis alla frukter under begreppet frukt,
  

  (d) storheter som är av rent logisk natur, till exempel a och b i algebraiska uttryck som (a+b)2 = a2 + b2 + 2ab, där a och b kan anta vilka värden som helst.

  Olika slags variabler i allmänhet

  Man kan helt allmänt dela upp variabler efter deras egenskaper och deras användning i vetenskapliga undersökningar i främst följande kategorier:

  • Diskret variabel eller diskontinuerlig variabel, som består av skilda enheter av typen människor, och kontinuerlig variabel som varierar i ett kontinuum utan gränser, till exempel individers vikt, längd och intelligens.

  • Kombinationsvariabel, kompositvariabel, som är ett sammanslaget mått, kompositmått (eng: composite measure) av medelvärdena på flera enskilda variabler, till exempel intelligens.

  • Oberoende variabel, som är de förändringar som man i ett experiment varierar på olika sätt (till exempel styrka på elektrisk stöt). Den oberoende variabeln kallas också experimentvariabel, orsaksvariabel eller kontrollerad variabel.

  • Beroende variabel är den storhet (till exempel upplevelse av mer eller mindre smärta) som är beroende av förändringarna i den oberoende variabeln; kallas också resultatvariabel, utfallsvariabel eller effektvariabel. I medicinska och psykologiska behandlingsexperiment är själva behandlingen (till exempel variationer i fråga om antal tillfällen eller typ av behandling) en behandlingsvariabel och som sådan en oberoende variabel, medan effektvariabeln (resultatvariabeln) är en beroende variabel.

  • Ingångsvariabel (eng: input variable) är en omständighet som man kan välja att mata in olika värden på i ett dataprogram och som utgångsvariabel eller utfallsvariabel som visar effekter av mer eller mindre av ingångsvariabeln, till exempel människors årsinkomst och värdet på de bilar som de har.
    

  • Surrogatvariabel, proxyvariabel, är en ersättningsvariabel i den meningen att den har samband med det man egentligen vill mäta, till exempel temperatur över 10 grader C under 7 dygn i följd som kriterium på att våren har kommit.

  • Kvantitativ variabel och kvalitativ variabel. Dessa termer har varierande innebörd i framställningar i vetenskapsteori och forskningsmetodik: a. man skiljer mellan hur mycket olika människor kan hålla aktuellt i arbetsminnet (kvantitativ variabel) och vilka olika typer av minne som man kan urskilja av typen omedelbart minne, korttidsminne och långtidsminne (kvalitativ variabel). Kvalitativ variabel är detsamma som kategorivariabel, alltså något som i en sådan uppräkning varierar i fråga om sort eller typ, b. man skiljer mellan variabler där de olika värdena på en skala ligger lika långt från varandra, alltså är ekvidistanta som på ett måttband eller en termometer (kvantitativa variabler) och å andra sidan såväl kategorivariabler enligt ovan som rangordningsvariabler som när man ordnar Sveriges städer efter deras storlek och alltså avståndet i invånarantal kan vara olika stort mellan olika städer.

  En kvantitativ variabel antar olika värden som när man anger olika mängd, antal eller styrka av något, till exempel av kognitiv förmåga. Men kognitiv förmåga är inte bara en kvantitativ variabel utan kan också ta formen av en kvalitativ som när man avser olika typer av den såsom verbal, logisk, spatial och numerisk förmåga, minnesförmåga, förmåga att använda inlärd kunskap och så vidare.
  

  Typer av variabler i beteende- och samhällsvetenskaperna

  På dessa områden kan en variabel vara:

  • stokastisk variabel, slumpvariabel (eng: stochastic variable, random variable, aleatory variable) något som sprider sig i lägre och högre värden kring ett medelvärde så att det bildas en normalfördelning, åstadkommen genom slumpens inverkan som när man singlar slant eller kastar tärning.
    

  • bakgrundsvariabler (även kallade individ-, attributs- eller organismvariabler) som kön, ålder, utbildning, inkomst, yrke.

  • situationsvariabler som buller, belysning, luftfuktighet, typ av socialt nätverk, yttre stress.

  • moderatorsvariabler (moderatorvariabler, moderatorer) är sådana variabler som inverkar på korrelationen mellan två andra variabler, till exempel bakgrundsvariabler och situationsvariabler,

  • stimulusvariabler som antal inlärningstillfällen, exponeringstid för visad bild och annat som varieras i ett experiment.

  • individvariabler som har med egenskaper av olika slag att göra. Till kvantitativa individvariabler räknas intelligens, psykisk energi, flexibilitet, konservatism, fördomsfrihet och många andra liknande. Som kvalitativa individvariabler räknas exempelvis egenskaper hos jaget, överjaget, kunskapssyn, realitetsprincipen, det omedvetna. oidipuskomplexet.

  • kriterievariabler som består av fenomen som man använder för kontroll att man mäter rätt saker. När man konstruerar ett test och ska fastställa validitetskoefficienten behöver man ha något annat mått på det som testet mäter än testresultaten, till exempel skolbetyg.

  • processvariabler som består av a. händelser, tillvägagångssätt och liknande, b. de olika stegen i en process från att uppfatta vad något är i förhållande till annat liknande (kapell i förhållande till kyrka och kyrka i förhållande till katedral) till att reflektera över detta någots betydelse, dess orsaker och vad det kan användas till.

  • prediktorvariabler, som är fenomen som uppträder så regelmässigt före något annat att de kan användas som förutsägelser för detta, till exempel åskmoln före muller och blixtar.

  • responsvariabler, som anger hur mycket eller lite som något reagerar på viss påverkan, till exempel hur vissa typer av psykisk ohälsa lindras vid viss typ av behandling. Liktydigt med oberoende variabel men med bibetydelsen att det inte är fråga om direkt påverkan utan om ett sätt att reagera på det som händer eller det man utsätts för.
    

  I många sammanhang är det motiverat att skilja mellan sociala bakgrundsfaktorer som till exempel härkomst och socialgruppstillhörighet, och egentliga individvariabler som intelligensnivå, neuroticism, utåtvändhet och inåtvändhet.

  Hypotetiska variabler, mellanliggande variabler. Hypotetiska variabler (hypothetical variables) eller mellanliggande variabler (intervening variables) var benämningar som infördes och användes av nybehaviorister på 1940- och 1950-talen om sådana processer i nervsystemet som gör att vissa iakttagbara stimuli utlöser eller ger upphov till vissa iakttagbara responser. Genom sina egenskaper och sin styrka har de en avgörande inverkan på responserna.

  En mellanliggande variabel är en hypotetisk konstruktion av något som inte är direkt observerbart utan ett begrepp (ett konstrukt) som man skapar. Det kan vara sådant som korttidsminne, jaget, självet, social kompetens. Åtminstone rent hypotetiskt kan man då förklara vad det är som gör att ett djur eller en människa reagerar med viss typ av responser på visst typ av stimuli. På det sättet skiljer sig operationalism hos till exempel Edward Tolman och Clark Hull från Skinners radikala behaviorism, enligt vilken inga som helst antaganden får göras om vad som försiggår mellan stimuli och responser.
  

  Confounding factors, ovidkommande variabler. I sociologisk forskning har man använt samma engelskspråkiga term (intervening variable), på svenska "mellankommande variabel", för en helt annan typ av variabler, nämligen okontrollerade faktorer som finns i situationen och som påverkar resultaten, alltså i betydelsen ovidkommande variabler (extraneous variables).

  Relaterade sökord:
  

  bedömning, dynamisk testning, experimentell design, faktor, index, kompositmått, kvalitetsvariabel, parameter, standardpoäng, statistisk signifikans, variabeltransformation, variationsbredd.

  Uttal: På brittisk engelska uttalas -ari- i variable som diftong (fonetiskt betecknad med [eə] som i there [ðeə]), på USA-engelska vanligen som det svenska 'är' eller 'er': [ˈværiəbl, verˈiəbl].

  Etymologi: 'Variabel' är bildat av latinets variabilis {uttal: varria´billiss}, av variare {uttal: varria´re} 'vara olika', 'variera', av adjektivet varius {uttal: varr´ius} 'brokig', 'mångfaldig', 'olikartad' + ordändelsen -abilis (eng: -able) bildad på abilitas {uttal: abbill´itas} 'förmåga'.

  ["kreativitet","bedömning","kognitiv förmåga","omedelbart minne","korttidsminne","långtidsminne","normalfördelning","intelligensnivå","jaget","självet","social kompetens","prediktorvariabler","neuroticism","utåtvändhet","inåtvändhet","konstrukt","hermeneutik","positivism","psykofysisk","kompositmått","responsvariabler","vetenskapsteori","index","kompositmått","variationskoefficient","verbal","logisk","spatial","numerisk","minne","Kombinationsvariabel","Surrogatvariabel","kategorivariabel","hypotetisk konstruktion","variationsbredd","experimentell design","förnimmelsetröskel","faktor","stimulus","stimuli","responser","respons","standardpoäng","statistisk signifikans","variabeltransformation","dynamisk testning","processvariabler","kvalitetsvariabel","radikala behaviorism","operationalism","parameter","Clark Hull","Edward Tolman","nybehaviorister","oidipuskomplexet","beteende","intelligens","process","minne"]