Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "vetenskap":

• vetenskap

  science [ˈsaɪəns], sci [saɪ]

  Olika användningar av ordet vetenskap
  

  1. En vetenskap eller en vetenskaplig disciplin, ett vetenskapligt ämne är ett område för forskning om företeelser av visst slag, till exempel ämnen som fysik, kemi, botanik, psykologi, sociologi, psykiatri, omvårdnad. I historiska ämnen undersöker man och undervisar om hur något utvecklats över tid, till exempel medicinhistoria och psykologins historia.
  

  En vetenskap i denna betydelse av ordet är en disciplin (ett universitetsämne eller ämne i en vetenskaplig sammanslutning).
  

  Det ställs numera krav på att en vetenskap ska bedrivas med vad som räknas som vetenskaplig metod, det vill säga med metoder som säkerställer beskrivningars, slutsatsers och sammanfattningars överensstämmelse med fenomen på det studerade området med öppenhet för revideringar eller hela paradigmskiften i fortsatt forskning.
  

  (Ett ämne som utvecklingsbiologi företräddes i mitten av en brittisk privatlärd, Charles Darwin, vilket dock är ett undantag.)

  2. Ordet använt endast i singular: att något är vetenskap, att någon ägnar sig åt vetenskap, att teologi inte kan sägas vara vetenskap.

  3. På engelska används ordet science ofta, särskilt i äldre texter, om naturvetenskap (eng: science, natural science, natural sciences). Numera avser det i regel naturvetenskap, samhällsvetenskap (inklusive psykologi) och formell vetenskap (som logik och matematik).
  

  Grundläggande principer

  Grundläggande principer är till exempel att man i kemi utgår från att alla ämnen består av molekyler som i sin tur består av konstellationer av atomer, att man i biologin utgår från att nya arter uppstår genom slumpvisa förändringar i arvsmassan som ger bärarna av dessa en fördel i konkurrensen om näring, skydd och fortplantning (enligt darwinistisk utvecklingslära).
  

  I historiska ämnen kan det finnas olika uppfattningar om hur faktainriktad respektive tolkande som man ska vara vid utforskning och kartläggning av händelseförlopp, situationer, personer med mera på det studerade området.

  I psykologiska ämnen finns det olika uppfattningar om de psykiska fenomenens natur ända därhän att man som i radikal behaviorism förnekar att det finns något psykiskt alls. Vad vi uppfattar som psykiskt är i behavioristiskt perspektiv beteenden som styrs av nervprocesser.
  

  Psykologi kan också vara mer eller mindre hermeneutisk, mer eller mindre idiografisk, mer eller mindre dynamisk, mer eller mindre neurovetenskaplig och så vidare.

  Vetenskaplig metod

  (Eng: scientific method). Kunskap blir vetenskaplig genom de metoder som man använder för att få fram de påståenden om viss verklighet som gör.
  

  Det finns föreställningar om verkligheten, som man erhåller genom uppenbarelser, religiös förkunnelse, intuitiva insikter, tänkande och reflektion, berättelser och legender. För vetenskaplig kunskap krävs att man på ett systematiskt och upprepbart sätt fastställer fakta och samband mellan sådana.
  

  Man utgår från ett problem (något man inte vet hur det är beskaffat eller hur man ska hantera det), fastställer vilka frågor man behöver ha svar på för att kunna lösa problemet, väljer metoder att få objektiva svar på frågorna, använder metoderna för att få svar på frågorna, sammanställer och analyserar svaren (resultaten) ifrågasätter kritiskt hur säkert underlag man fått för att dra slutsatser av resultaten av undersökningen ("diskussion"), drar slutsatser som är en lösning på problemet.
  

  Mer information om detta finns i artikeln i detta lexikon om 'forskningsprocess', på engelska exempelvis på [exturl:den här sajten|http://www.engageinresearch.ac.uk/introduction.shtml].
  

  Vetenskapernas utveckling

  En vetenskap löper risk att bli dogmatisk: att den fastnar i vissa grundläggande principer, förklaringar och forskningsmetoder, vilket hände exempelvis i genetiken när ledande forskare hade svårt att acceptera att det är en genetisk kod i DNA-molekylen som styr utformningen av fysiska och psykiska egenskaper.

  Liknande gäller på alla vetenskapliga områden. Det som är utmärkande för vetenskap i förhållande till religiös och annan tro är emellertid att man accepterar de vetenskapliga teoriernas och faktas preliminära karaktär.

  Relaterade sökord: aktionsforskning, beteendevetenskap, enhetsvetenskap, evidensbaserad, forskningsprocess, forskningstradition, interaktiv forskning, konceptualisering, konst eller vetenskap, paradigm, pseudovetenskap, referensram, riktning, Donald Schön, skolbildning,, systematiskt framtagen kunskap, vetenskapsteori.

  Ordformer:

  Plural: vetenskaper (eng: sciences).

  Person: 1. forskare, 2. vetenskapare, tidigare 'vetenskapsman' (eng: scientist, plural: scientists). På svenska även 'vetenskapare', 'vetenskapsperson'. Skillnaden mellan forskare och vetenskapsperson är att att inte alla vetenskapspersoner bedriver forskning genom observation, med experiment eller liknande aktivitet för datainsamling. I logik, matematik, datavetenskap och exempelvis litteratur-, musik- och konstvetenskap är det främst andra forskningsmetoder som används.
  

  Adjektiv: vetenskaplig, vetenskapligt, vetenskapliga (eng: scientific [ˌsaɪənˈtɪfɪk]).

  Adverb: vetenskapligt (eng: scientifically [ˌsaɪənˈtɪfɪkli].

  Etymologi: Det engelska och franska ordet science kommer av latinets scientia {uttal: skhienn´tia} 'kunskap', 'vetande', insikt'; av presensparticipet sciens {uttal: skhi´ens} till verbet scire {uttal: skhi´re} 'veta', 'förstå', 'kunna'.

  ["radikal behaviorism","interaktiv forskning","behavioristiskt","genetisk kod","systematiskt framtagen kunskap","aktionsforskning","beteendevetenskap","beteenden","enhetsvetenskap","forskningstradition","konceptualisering","konst eller vetenskap","perspektiv","paradigm","pseudovetenskap","referensram","riktning","Donald Schön","skolbildning","vetenskapsteori","forskningsprocess","evidensbaserad","dogmatisk","forskning","",""]