philosophy of science [fəˈlɒsəfi əv ˈsaɪəns], science studies [ˈsaɪəns ˈstʌdiz]
Läran om vetenskapernas metoder och teoribildning.
Syftet med en vetenskapsteori är att man med den ska visa och bevisa att vissa bestämda sätt att forska på ett visst område är hållbara, det vill säga ger resultat som kan bekräftas vid nya av tidigare oberoende studier och eventuellt också användas för till exempel konstruktion av apparater och organisation av verksamheter.
Man tar i vetenskapsteorin exempelvis upp till granskning vad det innebär att förklara ett fenomen, att ordna olika fenomen i kategorier, att förutsäga händelser eller förlopp, att använda modeller och man behandlar också frågan om hur teorier bildas.
Man har exempelvis undersökt skillnaderna i teoribildning hos tysk filosofi och psykologi i förhållande till brittisk och nordamerikansk.
I den förra fokuserar man på hur djur och människor aktivt skapar de föreställningar som de gör sig om sig själva och sin omvärld som i gestaltpsykologin.
I den senare fokuserar man på hur sinnesintryck och upplevelser av framgång och motgång formar djurs och människors sätt att uppfatta och bete sig. Det är i detta synsätt som behaviorism, beteendeterapi och kognitiv beteendeterapi har sin motivering, sin rationale.
Vetenskapssociologi och vetenskapspsykologi
Som grenar av vetenskapsteorin brukar man räkna vetenskapssociologi och vetenskapspsykologi.
I vetenskapssociologin söker man förklara skillnaderna i en vetenskaps olika form och innehåll på olika håll i världen genom att jämföra skillnaderna med olikheter i kultur- och samhällsförhållanden.
I vetenskapspsykologin undersöker man vetenskaplig kreativitet och problemlösning, vad det betyder att forskare har olika läggning och intressen samt hur revir- och statuskamp inom och mellan vetenskapliga institutioner inverkar på forskarnas sätt att bedriva sitt arbete och deras möjligheter att publicera sina resultat.
Relaterade sökord: empirism, evidensbaserad, experiment, forskningsprocess, grundad teori, hermeneutik, humanism, inlärningsteoretiskt perspektiv, konstruktivism, kriticism, Kuhn, Leibniz, logisk positivism, onto-etisk-epistemologi, paradigm, positivism, representationalism.
["experiment","induktion","onto-etisk-epistemologi","konstruktivism","gestaltpsykologin","kriticism","behaviorism","beteendeterapi","kategorier","modeller","kognitiv beteendeterapi","Leibniz","empirism","humanism","deduktion","rationale","inlärningsteoretiskt perspektiv","metateoretiska","grundad teori","hermeneutik","kreativitet","paradigm","Kuhn","evidensbaserad","forskningsprocess","logisk positivism","positivism","representationalism","metanarrativ"]
Om Psykologiguiden