Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "vitalism":

• vitalism

  vitalism [ˈvaɪtəlɪzəm]

  Latin: vitalis {uttal: vita´lis} 'livs-', 'livskraftig', 'som ger livskraft', av vita 'liv'.

  Termens bakgrund

  En vanlig teori i Tyskland i slutet av 1800-talet, även företrädd av den franske filosofen Henri Bergson (1859-1941) om att det finns en speciell livskraft (av icke-materiell natur) som driver den biologiska utvecklingen.

  Den tyske filosofen Arthur Schopenhauer (1788-1860) hade några årtionden tidigare (och innan Darwin gjort sina upptäckter) kommit fram till att det finns en vilja till liv (eng: will to live) som ligger bakom alla strävanden hos alla slag av organismer, inklusive människan.

  Schopenhauers filosofi om viljan till liv och Friedrich Nietzsches (1844-1900) teori om viljan till makt fick avgörande betydelse hos psykologer som Sigmund Freud och Carl Gustav Jung men med en tyngdpunkt i den tyska romantikens naturfilosofi om hur allting är besjälat som hos Johann Wolfgang Goethe (1749-1832) och andra tongivande tyska filosofer i början av 1800-talet.

  Vitalism och darwinism

  Vitalisterna motsatte sig Charles Darwins (1809-1882) uppfattning att livet uppkommit av en ren slump genom att vissa molekyler råkat forma levande celler ur vilka sedan nya och allt mer komplext byggda individer bildat nya arter, en process som enligt denna teori sker rent mekaniskt och enbart utifrån principen att det som fungerar i en given livsmiljö lever vidare och fortplantar sig i ständigt nya generationer.

  Vitalism i psykologin

  Begreppet arketyp hos Carl Gustav Jung har en bakgrund i föreställningarna om en livskraft som genomsyrar tillvaron. I stället för biologisk utveckling genom slumpvisa förändringar i generna, tänkte sig naturfilosoferna att det finns vissa urbilder (tyska: Urbilder), i andlig form som idéer, som ligger till grund för varje arts eller släktes psykiska och fysiska egenskaper. Dessa urbilder framträder hos människor som arketyper som formar våra värderingar, uppfattningar och synsätt.

  Sigmund Freud omfattade en naturvetenskaplig uppfattning om livet och människans natur. Skillnaden mellan Jung och Freud i denna viktiga fråga kan vara en av anledningarna till brytningen mellan dem. Freud insisterade till exempel på att drömmar måste förklaras utifrån den drömmandes egna upplevelser och fantasier, ontogenetiskt, medan Jung ville förklara drömmarna fylogenetiskt som en effekt av hela människosläktets erfarenhet, samlad i det kollektivt omedvetna, och som uttryck för arketyperna i detta gemensamma själsliv.

  Vitalism i materialistisk form
  

  Som en följd av den fruktan för naturkrafterna och den växande ekologiska rörelsen från andra hälften av 1900-talet har tillvaron åter börjat framstå som förtrollad (eng: enchanted) och naturen som en kraft som hotar människan som art. Detta i motsats den materialism som i naturen såg något som människan kan ta full kontroll över. Den amerikanska professorn i statsvetenskap, Jane Bennet (f 1957) har gett upphov till en ny form av vitalism som hon kallar vital materialism (eng: vital materialism).

  Relaterade sökord: agentisk realism, darwinism, holism, Carl Gustav Jung, transpersonell psykologi, vitalmaterialism, voluntarism.

  Ordformer:

  Adjektiv: vitalistiskt (eng: vitalist).

  Person: vitalist (eng: vitalist), plural: vitalister (eng: vitalists).

  ["voluntarism","arketyper","agentisk realism","holism","transpersonell psykologi","Carl Gustav Jung","Friedrich Nietzsche","Sigmund Freud","kollektivt omedvetna","vitalmaterialism","darwinism"]