Grekiska: ζυγωτός {uttal: zygåyåss´} 'sammankopplad', 'förenad'; av ett indoeuropeiskt ord som på svenska gett 'ok', 'oket' (som man spänner samman oxar med), på engelska yoke [jəʊk].
Cell som bildats genom sammansmältning av två gameter, vanligen en hanlig och en honlig könscell. Varje sådan har en halv kromosomuppsättning, hos människa 23 kromosomer. Vid föreningen bildas 46 kromosompar. Av dessa är ett par avgörande för könsskillnaden, XX hos kvinnor, XY hos män.
Enäggstvillingar är homozygota (eng: homozygous [həʊməʊˈzaɪɡəs]), har samma arvsanlag. Vanliga syskon är heterozygota (eng: heterozygous [ˌhɛtərˌoʊˈzaɪgəs], har olika arvsanlag.
Det innebär att gener som ger upphov till fysiska och psykiska egenskaper kan vara olika i ett kromosompar, till exempel en för mörkt hår och en annan motsvarande (en "allel") för ljust. Individen är då i det avseendet heterozygot. Dessa gener kan också vara lika i kromosomparet. Individen är då i det avseendet homozygot.
Självbefruktande arter har individer vars zygoter är homozygota genom att de har uppstått genom sammansmältning av identiska arvsanlag.
Relaterade sökord: arv och miljö, tvillingstudier.
På engelska förekommer flera varianter av termerna och med flera uttalsvarianter.