Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "B F Skinner":

• Skinner, B. F.

  [bi:ef ˈskɪnər]

  B. F. Skinner (1904-1990) var vid mitten av 1900-talet en dominerande gestalt i amerikansk inlärningspsykologi och vetenskapsteori, fil dr vid Harvarduniversitetet 1931 på en avhandling om reflexer, professor i psykologi där från 1948 till 1975.

  När han gick i pension fick han en utmärkelse som endast få psykologer tilldelats, National Medal of Science, bland annat därför att han så konsekvent och metodiskt sökt göra psykologin till en science (naturvetenskap).

  Operant beteende och operant betingning
  

  Skinner kom huvudsakligen att intressera sig för operant beteende (eng: operant behaviour, USA-stavning: operant behavior): rörelser och aktivitet som medför vissa konsekvenser och som modifieras beroende på om konsekvenserna är lyckade eller inte, ett fenomen som Edward Lee Thorndike kring år 1900 kallade selection and connection (urval och koppling), senare betecknat som instrumentell betingning.

  Skillnaden mellan de båda begreppen är den att Thorndike gjorde antaganden om kopplingar i hjärnan på djuren, medan Skinner begränsade sig till att beskriva operant betingning som något som med viss sannolikhet ökar frekvensen av ett beteende, en gradvis formning (eng: shaping).

  Skinner kunde få duvor (men inte andra djur) att spela pingpong (med en boll som rullade mot dem på en lutande yta). Det ligger i deras medfödda natur att lära sig picka mot pingpongbollen, när han gjorde tillgång till föda beroende av ett sådant beteende.

  Respondent betingning
  

  Skinner kallade klassisk betingning (utforskad av Ivan Pavlov och John B. Watson) för respondent betingning (eng: respondent conditioning, conditioning Type S).
  

  Han ansåg att stimulus-respons som begrepp i den äldre behaviorismen var alldeles för enkelt för att kunna användas i en analys av de komplexa samband som kan observeras i förstärkningskontingenser av det slag som han själv studerade, experimenterade med och analyserade.

  Experimentell beteendeanalys

  Skinner tog som sin livsuppgift att utforska vilka lagar som gäller för formning av beteenden. Han formulerade dessa lagar i termer av förstärkningskontingenser (contingencies of reinforcement, reinforcement contingencies): hur
  

  • beteenden etableras och upprepas när de görs beroende av (contingent upon)
    
  • de stimuli och
    
  • de konsekvenser som med viss grad av sannolikhet följer på dem (contingencies of reinforcement). Det nya var framför allt att Skinner visade hur olika förstärkningsscheman får olika effekt på hur beteenden formas.

  Det blev följaktligen en vetenskap om beteenden, inte om psykiska fenomen som känslor, tankar, motiv, attityder och så vidare. Skinner ville därför ändra beteckningen psykologi till "experimentell beteendeanalys" (br eng: experimental analysis of behaviour, EBA, USA-stavning: experimental analysis of behavior, EBA) för ren forskning och tillämpad beteendeanalys (br eng: applied analysis of behaviour, applied behaviour analysis, USA-stavning: applied analysis of behavior, ABA, för användningen av resultaten på olika områden.

  Anlagsbetingade beteenden

  Att förstärkning av vissa beteenden sker beror enligt Skinner på att somliga beteenden är viktiga för individens överlevnad, andra inte: "reinforcement is due to its survival value and not to any associated feelings" ("förstärkning beror på dess betydelse för individens överlevnad och inte på de känslor som väcks av den").

  Allt beteende skulle därför kunna förklaras genom att man för varje individ identifierar vilka stimuli som med viss sannolikhet aktiverar vissa responser och vilka konsekvenser som dessa beteenden har.

  Men man får då också ta hänsyn till vilka speciella beteenden som varje art fått genom biologisk utveckling (att hundar skäller, katter jamar, fåglar pickar, råttor petar med tassarna och människor pratar och griper med händerna).

  Olika genetiskt betingade beteenden hos individer av samma art är det dock inte tal om som i egenskapsteori och den form av behaviorism som representerades av den tysk-brittiske forskaren Hans Jürgen Eysenck.

  Antingen förstärks vissa anlag genom urval under biologisk utveckling eller förstärks vissa beteenden hos individerna genom förstärkning av beteenden som gynnar överlevnad i den aktuella miljön eller situationen.

  Skinner kallade de samband mellan miljö och beteendemönster som uppkommit genom urval under den biologiska utvecklingen för överlevnadskontingenser (eng: contingencies of survival).

  Programmerad undervisning

  Skinner blev upphovsman till "programmerad undervisning" (så kallad utbildningsteknologi) och konstruerade undervisningsmaskiner, vilka blev en fluga på 1960-talet vid försöksskolor och lärarhögskolor i olika delar av världen, bland annat i form av [exturl:språklaboratorier|https://sv.wikipedia.org/wiki/Språklabb].

  Klinisk tillämpning

  Skinners metoder kom på 1960- och 1970-talen också till användning vid behandling av psykotiska patienter (till exempel på Ulleråkers sjukhus i Uppsala) och av barn med psykisk utvecklingsstörning (till exempel vid Vipeholms sjukhus i Lund).

  Nutida varianter av beteendeanalys

  Störst betydelse för nutida tillämpning inom psykologi och psykoterapi fick Skinners modell för beteendeanalys, som numera används regelmässigt i kognitiv beteendeterapi och (starkt modifierat) i Acceptance and commitment therapy, ACT, i organisatorisk beteendeanalys, OBM samt i ytterligare några sammanhang.

  Bortom frihet och värdighet

  Skinner skrev en roman, Walden Two (1948), om ett utopiskt framtidssamhälle, styrt enligt behavioristiska principer av en grupp beteendeingenjörer och utan demokrati, men med fullständig jämlikhet mellan invånarna. Han hävdade att allt tal om frihet och ansvar är illusoriskt (bland annat i boken Beyond freedom and dignity, 1972).

  Relaterade sökord:
  

  behaviorism, beteendeanalys, beteendeterapi, fysikalism, förstärkning, förstärkningskontingenser, kognitiv beteendeterapi, Ernst Mach, nybehaviorism, positivism, radikal behaviorism, Skinnerbox, Skinnerkrubba.

  ["instrumentell betingning","Ivan Pavlov","John B. Watson","respondent betingning","operant betingning","klassisk betingning","Edward Lee Thorndike","egenskapsteori","frekvensen","Hans Jürgen Eysenck","Joseph Wolpe","förstärkningskontingenser","stimulus-respons","begrepp","stimuli","konsenser","fysikalism","positivism","organisatorisk beteendeanalys","Skinnerkrubba","radikal behaviorism","behaviorismen","programmerad undervisning","Acceptance and commitment therapy, ACT","beteendemodifikation","behaviorism","psykoterapi","kognitiv beteendeterapi","beteendeterapi","Skinnerbox","operant betingning","operant","beteendeanalys","förstärkning","formning","stimuli","sannolikhet","responser","Thorndike","Ernst Mach","nybehaviorism","beteenden","beteende","psykologi"]