Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "dyslexi":

• dyslexi

  dyslexia [dɪsˈleksɪə], developmental reading disorder, developmental dyslexia
  

  Grekiska: δυσ- {uttal: dys} 'dys-' ('störd') + λέξις {uttal: lex´iss} 'sätt att tala', 'stil' (i tal och skrift), 'ord', 'fras'.
  

  Orden 'dyslexi' och 'dyslektiker' används om problem med läsning och/eller skrivning/stavning som har sin grund i funktionsnedsättning i de områden i hjärnan som reglerar dessa färdigheter. Detta i motsats till sådana problem med läsning och stavning som har sin grund i bristande träning eller allmänt svag kognitiv förmåga.

  Man skiljer mellan två typer av dyslexi, 1. en som finns från början i barnets utveckling och 2. en som beror på skada som uppkommit efter det att läs- och skrivförmåga uppstått och fungerar väl.
  

  1. Läs- och skrivsvårigheter som kan förklaras som en störning i nervsystemets utveckling, så kallad utvecklingsdyslexi (eng: developmental dyslexia).
  

  Kallades tidigare på engelska neurodevelopmental dyslexia.
  

  Denna diagnos har i ICD-11 (2018) ersatts av diagnoser som gäller två skilda typer av svårigheter, en för läsning, developmental learning disorder with impairment in reading, och en för skrivning, developmental learning disorder with impairment in written expression. (Mer information om dessa diagnoser och om diagnosen dyslexi (eng: dyslexia) finns i artikeln i detta lexikon om läs- och skrivsvårigheter samt nedan i förklaring nr 2.)
  

  Neuropsykologiskt är läsning och skrivning två skilda funktioner. Det gör att en funktionsnedsättning i den ena av dem inte behöver medföra en nedsättning i den andra.

  Med hjälp av magnetresonanskamera (se hjärnavbildning) kunde forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm och Stanforduniversitetet i Kalifornien i början av 2000-talet fastställa att dyslexi i många fall beror på brister i det vita skyddshöljet, myelinet, kring nerver i vänster tinninglob, som är säte för kontakt mellan olika språkcentra i hjärnan. Impulserna går fram men är långsammare än normalt, vilket åstadkommer svårigheter vid läsning och skrivning.

  2. Lässvårigheter som uppstått till följd av en hjärnskada hos personer som tidigare haft normal läsförmåga. Detta är betydelsen av termerna dyslexia och alexia i ICD-11.
  

  Beteckningar på typer av dyslexi i betydelsen läs- och skrivsvårigheter
  

  Man skiljer i många äldre framställningar mellan olika former av dyslexi i den nu förlegade betydelsen 'läs- och skrivsvårigheter', bland annat beroende på vad som ansetts framkalla störningen:

  • Förvärvad dyslexi. Eng: acquired dyslexia. Läs- och skrivsvårigheter som uppkommer hos person som tidigare inte haft några svårigheter i detta avseende. Med hjälp neuropsykologisk forskning och teori kan man förklara vilka funktioner i läsförståelsen som är störda vid de olika typerna av de former av dyslexi som är förvärvade.
  • Ytdyslexi, dyseidetisk dyslexi. Eng: surface dyslexia. Förvärvad eller utvecklingselaterad svårighet att känna igen ord utan att först ljuda dem när de läses. Detta medför särskilda problem med ord som inte uttalas som de stavas, till exempel engelska lånord som yacht, crawl och crazy. Svårigheten förklaras med att läsningen går direkt från ljudigenkänning till begripande och inte via hjärnans funktion att känna igen ordbilden och därav komma fram till förståelse och uttal av ordet.
  • Fonologisk eller dysfonisk dyslexi. Eng: phonological dyslexia. Förvärvad eller utvecklingsrelaterad svårighet att ljuda ord men ingen svårighet att känna igen ord direkt från texten, dock med risk för mindre förväxlingar, till exempel att läsa föredrag som fördrag. Orsaken är en försvagning av den funktion i hjärnan som från ljudande av orden leder till igenkänning av dem. Denna typ av dyslexi kan diagnostiseras med hjälp av icke-ord, konstruerade nonsensord av typen kalmig, svilla, plutifas etc.
  • Djupdyslexi. Eng: deep dyslexia. Genom skada förvärvad svårighet att läsa rätt ord beroende på att hjärnan kopplar det lästa ordet till ett annat ord inom samma betydelseområde, till exempel gran som tall, fordon som bil.
  • Direkt dyslexi. Eng: direct dyslexia. Genom skada förvärvad svårighet att koppla tryckta och skrivna ord till deras betydelse. Orsaken är att intrycken från de lästa orden inte kopplas till hjärnans meningsbearbetande funktioner.
  • Central dyslexi. Eng: central dyslexia. Förvärvad svårighet att läsa beroende på störningar i centrala hjärnfunktioner (som i ovannämnda former av dyslexi) och inte i själva läsningen av skrivtecknen, alltså motsats till perifer dyslexi.
  • Perifer dyslexi. Eng: peripheral dyslexia. Förvärvad svårighet att uppfatta skrivtecknen, motsats till central dyslexi.
  • Neglektdyslexi. Eng: neglect dyslexia. Genom skada förvärvad svårighet att läsa beroende på att vänstra delen av uppmärksamhetsfältet inte registreras av hjärnan. (Se neglekt.) Det gör att många ords första stavelse faller bort vid läsningen. Att det inte sker med alla beror på att den meningsbildande funktionen i hjärnan drar slutsatser från ordsluten till motsvarande hela ord. Svårigheten framträder helt tydligt när det gäller konstruerade, meningslösa ord.
  • Spatial dyslexi. Eng: spatial dyslexia. Riktningssvårigheter vid avläsning som yttrar sig i omkastningar av siffror och bokstäver.

  Relaterade sökord: alexi, läsförståelse, läs- och skrivsvårigheter, paralexi.

  Ordformer:
  

  Adjektiv: dyslektisk (eng: dyslectic, dyslexic).

  Person: dyslektiker (eng: dyslectic, dyslexic, plural: dyslectics, dyslexics)

  ["hjärnavbildning","myelinet","läsförståelse","läs- och skrivsvårigheter","paralexi","neglekt","alexi","ICD-11"]