Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "epigenes":

• epigenes

  epigenesis [ˌɛpɪˈdʒɛnɪsɪs]

  Utveckling genom en gradvis mognad, aktivering och inaktivering av arvsanlag vilket gör att individens läggning eller beteende tar form i samspel med omständigheter i miljön.

  Utvecklingen bestäms till större eller mindre del av samspelet mellan arvsanlag och miljöfaktorer, särskilt hos individer i arter där lärandet spelar stor roll för hur egenskaper tar form.
  

  Epigenes sker i form av komplexa molekylära, cellulära och fysiologiska processer. Det resulterar antingen i strukturella eller funktionella förändringar i hjärnan. Det kan innebära nybildning eller förstärkning av synapser som förändrar aktiviteten i nervbanorna.
  

  Ett belysande exempel är det mänskliga språket, som uppstår genom interpersonell aktivitet i en språkgemenskap (som familjen, grannskapet, skolan och så vidare) som åstadkommer bildning av de nervstrukturer i de individuella hjärnorna som gör att språklig förmåga börjar utvecklas hos de involverade individerna.
  

  Redan själva de förutsättningar för språklig aktivitet som finns hos nyfödda har en gång bildats epigenetiskt under en lång biologisk utveckling i interpersonellt samspel.
  

  När dessa strukturer väl etablerats som hos oss nutida måste de få sin definitiva form genom en ny epigenetisk process: småbarn tillägnar sig lätt omgivningens språk men får senare i livet mer eller mindre svårt att lära sig ytterligare ett eller flera språk.
  

  Epigenes är motsatsen till: (a) anlagsbestämd utveckling och (b) utveckling bestämd av miljöpåverkan.
  

  Epigenetik (eng: epigenetics [ˌɛpɪdʒɪˈnɛtɪks] är läran om epigenes. Ofta gör man ingen skillnad utan använder ordet 'epigenetik' i samma betydelse som 'epigenes'. Mer information finns under sökordet 'epigenetik'.
  

  Icke-linjär epigenes
  

  (Eng: nonlinear epigenesis, non-linear epigenesis). Att olika arvsanlag i samverkan med olika typer av miljöpåverkan kan leda till samma resultat, så kallad ekvifinalitet.
  

  Psykosocial utveckling enligt Erik H. Erikson

  Erik H. Erikson (1902-1994) kallade sin utvecklingsteori epigenetisk (eng: epigenetic). Han ville poängtera att de beteenden som människor uppvisar under de olika stadierna under sitt liv visserligen inte är förutbestämda men att individens sätt att lösa konflikterna i tidigare stadier ger möjligheter och begränsningar för valet av livsstil och reaktionsmönster under senare stadier.
  

  Epigenes på grund av luftföroreningar

  Luftburna partiklar från förbränning av fossila drivmedel i fordon, eldning i värmeverk och kolkraftverk är till stor del så små att de tränger in i blodceller och nervceller. Vetenskapliga studier i USA:s och Kinas storstäder visar att barn till mammor som vistas i dessa miljöer får en störd psykisk utveckling till följd av den inverkan som partiklarna har på barnens arvsanlag.
  

  Det är fråga om epigenetiska förändringar (eng: epigenetic changes), som gör att barn som föds och växer upp i förorenad luft i genomsnitt får lägre värden på verbala och icke-verbala test, minnestest, test på reaktionstid på ljussignaler och förmåga att snabbt dra streck mellan numrerade cirklar placerade i oordning på ett papper (eng:.pursuit aiming). Flera andra studier bekräftar dessa och liknande resultat beträffande luftföroreningarnas inverkan på psykiska funktioner och psykisk hälsa.

  Relaterade sökord:
  

  arv och miljö, epigenetik, genetik, neuroplasticitet, psykosocial utveckling.
  

  Ordformer:

  Adjektiv: epigenetisk (eng: epigenetic).

  Adverb: epigenetisk (eng: epigenetically).
  

  Etymologi:
  

  Grekiska: ἐπί {uttal: eppi´} 'på', 'vid', 'utöver' + γένεσις {uttal: genn´essiss} 'uppkomst', 'tillblivelse'. Det epigenetiska är något som är utöver det genetiska, något som tillkommer.
  

  ["arv och miljö","psykosocial utveckling","interpersonell","Erik H. Erikson","epigenetik","genetik","neuroplasticitet"]