Natur & Kulturs
Psykologilexikon
Här kan du hitta ordet du söker i Natur & Kulturs Psykologilexikon av Henry Egidius.
Lexikonet rymmer ca 20 000 sökbara termer, svenska och engelska, samlade under 11 500 bläddringsbara ord och namn i bokstavsordning.
Lexikonet uppdateras kontinuerligt av Henry Egidius.
Sökresultat
- Uppslagsord som matchar "kognitiv teori":
kognitionsteori
cognitive theory [ˈkɒɡnətɪv ˈθɪəri, USA-uttal: ˈkɑːɡnətɪv ˈθɪəri eller ˈθɪri]
Även: kognitiv teori.
1. Teori som är kognitiv i den mening som finns till exempel i begreppen
kognitiv emotionsteori: att något som vi uppfattar som styrt av emotioner eller behov i själva verket egentligen är något kognitivt,
kognitiv psykoterapi som grundar sig på den kognitiva teorin att psykiska problem har sin rot i förvrängt tänkande och automatiska tankar.
2. Teori om kognitiv utveckling, en betydelse som termen har fått på grund av den dominans som den schweiziske filosofen och psykologen Jean Piaget (1896-1980) länge hade på området.
3. Teori om hur kognition är beskaffad och hur den fungerar, den funktion hos psyket som skapar en representation av valda delar av sådant som vi kommer i kontakt med, såväl verklighet som bilder av och påståenden om verkligheten.
Syftet med kognitionsteorier
Kravet på en kognitionsteori är att den ska kunna i modell eller på annat sätt beskriva och förklara hur uppfattningar, minnen och tankar uppkommer och förändras, hur de samspelar dels inbördes med varandra, dels med känsloreaktioner och motiv, respektive behov och drifter samt hur denna informationshantering förhåller sig till beslut och handlingar.
Kognition i olika perspektiv
De mera framträdande skiljelinjerna i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet har gått mellan kognitionsteoretiker
1. a. som vill se datorer som en dubblering av det som sker i djurs och människors hjärnor och därmed hjärnor som på fysikalisk nivå (elektroniskt) tar emot, bearbetar och återger stimuli från världen utanför hjärnorna själva,
1. b. som ser likheter mellan datorers och hjärnors sätt att bearbeta information och därför arbetar med att simulera kognitiv aktivitet med hjälp av datorer eller artificiella neurala nätverk,
2. a. som utgår från att den värld vi lever i är en av vårt psyke konstruerad värld, antingen helt konstruerad (som enligt den monadologi som framställdes av den tyske filosofen Gottfried Wilhelm von Leibniz), så gott som helt konstruerad (enligt Immanuel Kant) eller som en aktivt tolkad bild av verkligheten (enligt till exempel gestaltpsykologin),
2. b. som betonar att hjärnor fungerar inte endast på fysisk nivå till skillnad från datorerna som fungerar fysikaliskt, och inte endast på fysiologisk nivå utan på nervsystemsnivå; det innebär att sinnena gör sina olika urval av stimuli, att varseblivningar, föreställningar, minnen, sammanställningar av föreställningar, lärande och slutsatser ger upphov till beslut och handlingar som har en förankring i känsloreaktioner och behov (i emotion och konation); varje arts kognition har genom den biologiska utvecklingen utformats på sådant sätt att sinnesintryck och kognitiv bearbetning av dessa ger en adekvat (men inte objektiv) "representation" av den verklighet som individerna i arten kommer i kontakt med.
Återspegling eller konstruktion?
Nämnda skillnader (mellan 1 och 2 ovan) har sin grund i den skillnad som sedan 1700-talet funnits mellan filosofisk och psykologisk teoribildning om människans natur i
- den anglosaxiska världen (Storbritannien och USA)
och
- den tyskspråkiga världen (Tyskland och Österrike),
alltså mellan å ena sidan brittisk empirism och å andra sidan tysk rationalism, romantik, hermeneutik och fenomenologi.
I sådan kognitionsteori, där man betraktar psyket som informationsbearbetande (empirism), utgår man från att inget finns i psyket utom det som kommit in via sinnena och där bearbetas enligt de lagar som gäller i omvärlden.
I teorier där man betraktar psyket som aktivt konstruerande, utgår man från att djur och människor har sina egna sätt att uppfatta, bedöma, värdera och bearbeta de stimuli som deras sinnen är känsliga för, olika för olika arter.
Kognitionsteoretiker, kognitiv teoretiker (eng: cognitive theorist [ˈkɒɡnətɪv θɪərɪst, i USA även: ˈkɒɡnətɪv ˈθɪrɪst]): Anhängare av kognitionsteori i betydelse 1 eller 2 ovan, det vill säga sådan teori som utgår från att allt psykiskt egentligen är kognitivt.
Relaterade sökord:
direktperception, ekologisk perception, embodied cognition, Jerry Fodor, funktionalism i filosofin, informationsprocessteori, intuition, kognitionsfilosofi, kognitionsvetenskap, konstruktivism, kontextuell funktionalism, rationalism, socialkognitivism.
Etymologi:
Latin: cognitus {uttal: kågg´nittus}, perfektparticip av cognoscere {uttal: kåggnåss´kere} 'veta' + -ivus, en ändelse används för att bilda adjektiv av verb.
["konation","empirism","kognitiv emotionsteori","psykiska problem","intuition","känsloreaktioner>>emotioner","motiv","behov","drifter","emotioner","informationsprocessteori","beslut>>beslutsfattande","simulera","handlingar","informationshantering","förvrängt tänkande","automatiska tankar","Jean Piaget","artificiella neurala nätverk","socialkognitivism","monadologi>>monad","Gottfried Wilhelm von Leibniz","gestaltpsykologin","fysiologisk","stimuli","rationalism","neurala nätverk>>neuronnät","romantik","hermeneutik","fenomenologi","konstruktivism","representation","kognitiv utveckling","biologiska utvecklingen>>darwinism","emotion","direktperception","ekologisk perception","embodied cognition","Jerry Fodor","funktionalism i filosofin","kognitionsfilosofi","kognitionsvetenskap","kontextuell funktionalism","rationalism","Immanuel Kant","kognitiv psykoterapi","varseblivningar","föreställningar","minnen","kognitiva","kognitivt","kognitiv","kognition"]