Överdriven oro för och överdrivet sysslande med kroppsliga besvär vare sig det finns någon kroppslig sjukdom som kan förklara besvären eller inte.
Symtom, som människor med denna diagnos oroar sig för och söker hjälp för genom upprepade läkarbesök och andra åtgärder, är sådana som
- värk och smärta i någon kroppsdel, till exempel ryggsmärta, ledsmärta, hjärtbesvär,
- andnöd,
- trötthet och känsla av allmän svaghet,
- klump i halsen,
- balansstörning,
- dubbelseende.
Det kan röra sig om ett enskilt symtom (till exempel smärta i bröstet), flera symtom i kombination eller symtom som varierar över tid.
Besvären kan vara lindriga, medelstora eller stora (eng: mild, moderate or severe).
Hit räknas den tidigare diagnosen "kroppssyndrom med främst smärta" (eng: somatic symptom disorder with predominant pain), om det enligt ovanstående kriterier uppstår stark och långvarig oro för vad smärtan kan bero på och mycket tid och energi läggs ner på att komma till rätta med smärttillståndet.
Bakgrund och konsekvenser
Besvär av denna typ uppstår i många fall i tonåren och diagnosen ställs i de flesta fall innan personerna når 30-årsåldern. De är i regel kroniska.
Besvären är så hindrande i daglig livsföring att oron sökandet efter bot blir till större problem än själva symtomen.
Besvären är troligen neurologiska och alltså symtom på neurologisk sjukdom men feltolkas som symtom på bakomliggande sjukdom. De ger upphov till livslångt sökande efter bot och mycket tid som läggs ner på att förstå och komma till rätta med dem.
Motsvarande fixering vid kroppsliga besvär och symtom kallas i ICD-11 (2018) bodily distress syndrome. Uttrycket bodily distress kan förstås som 'kroppslig smärta', i det här fallet överdriven och tvångsbetonad sådan.
Terminologiska problem
Beteckningen "kroppssyndrom" (i Mini-D 5) är liksom "somatic symptom disorder" svårbegriplig.
En översättning i stil med "somatiska symtom som psykiatriskt syndrom" är förmodligen bättre än översättningen "kroppssyndrom", eftersom det inte är i det man menar med ordet "kroppen" som det finns någon påvisbar orsak till symtomen. Orsaken finns i dessa symtom i sig själva, i nevsystemet.
Symtomen inte längre tolkade som somatisering
I tidigare versioner av DSM kallades sjukdomen somatiseringssyndrom och hade den beteckningen även i ICD-10.
Det låg därför nära till hands att felaktigt betrakta denna typ av besvär som förkroppsligade (somatiserade) psykiska problem. Det kan ju sägas vara fallet med konversionssymtom men gäller inte i det här fallet.
Relaterade sökord: psykosomatisk sjukdom, sjukdomsångest, somatiseringssyndrom.
["sjukdomsångest","konversionssyndrom","ångest","somatiserade>>somatisering","psykologiska faktorer","DSM-5","DSM >>DSM Diagnostic","kropp och själ","neurologiska","kriterier","konversionssymtom","psykosomatiska sjukdomar","psykosomatisk sjukdom","hälsoångest","somatiseringssyndrom","ICD-11","ICD-10","symtomen","Symtom","symtom","diagnosen","diagnos"]
Om Psykologiguiden