Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "kunskap":

• kunskap

  knowledge [ˈnɒlɪdʒ, USA-uttal: ˈnɑːlɪdʒ]

  Etymologi: Ett ord med ursprung i 'känna', 'känna till', 'vara bekant med', tyska: Erkenntnis, engelska: knowledge. Ordet har också haft betydelsen 'köttsligt umgänge'/'könsumgänge' (eng: carnal knowledge), vilket enligt många forskare förklarar namnet på kunskapens träd i skapelseberättelsen.
  

  Kunskap i många former
  

  Kunskap finns i många former. Det finns också som verb: "att kunskapa" (eng: knowing), speciellt när man vill betona att kunskap är nära kopplat till erfarenhet enligt principen learning by doing. Mer information om denna sida av kunskap finns under sökorden tyst kunskap (eng: tacit knowledge, tacit knowing), kunskapsöverföring och kunskapande.

  Användning av själva ordet "kunskap"

  Före mitten av 1900-talet använde man ordet "kunskap" så gott som enbart om det som vi tämligen entydigt betecknar med ordet vetande, sådant som vi lär in och kan återge muntligt eller skriftligt och som förekommer på proven i skolan och tentamina vid högskolor och universitet samt i olika former av frågesport.

  Under senare delen av 1900-talet, i samband med ungdomsrevolter, dominans av socialistisk politik och ideologi samt uppgradering av praktiskt arbete, upphöjdes också yrkeskunnande, praktikerkunskap och däribland tyst kunskap till "kunskap" från att tidigare har räknats som typer av färdighet och skicklighet.
  

  Många blev också medvetna om att det som kallas kunskap kan vara olika tolkningar, även feltolkningar av de fenomen som man säger sig ha kunskap om. Denna uppfattning fick allmän anslutning genom begreppet paradigm sådant det definierades på 1960-talet av Thomas Kuhn (1922-1996) och teorier som konstruktivismen.
  

  Kunskap hade därmed tre olika betydelser:
  

  1. fastställt objektivt vetande,
  

  2. föreställningar om något som kan vara mer eller mindre överensstämmande med den verklighet som de är föreställningar om,

  3. praktikerkunskap, tyst kunskap.
  

  Många av dem som använder kunskap i betydelse 2 anser att kunskap i betydelse 1 inte finns.
  

  Kunskap i datorer och på webben

  På det sättet blev ordet "kunskap" alltmer mångtydigt och använt om allt fler typer av fenomen som har med lärande och kunnande att göra.

  Till detta kom utvecklingen av informationsteknologin, IT, det som från slutet av 2010-talet kallas digitaliseringen, bland annat i form av AI.
  

  Spridningen av digitala metoder bidrog till att människor började uppfatta kunskaper som en typ av information, som i slutet av 1900-talet var ett "nytt" och spännande ord, liksom ordet 'data'. Mer om detta finns i artikeln i detta lexikon om information.
  

  Försök till definition

  En nutida definition av ordet kunskap skulle kunna formuleras så här om vi begränsar oss till vad vi menar när vi tänker på detta fenomen hos oss människor:
  

  Kunskap är något som finns lagrat i vårt psyke (våra hjärnor) som gör att vi kan a. återkalla delar av tidigare erfarenhet och inhämtad information och b. agera och reagera enligt vissa inlärda mönster.
  

  Detta 'något' är a. vetande om vad saker och ting är för något till sin beskaffenhet och eventuella funktion samt hur saker och ting hänger ihop som samband eller som kategorier, så kallad deklarativ kunskap, och b. beteenden, attityder, känslor och motiv som sätts igång av yttre eller inre stimuli, så kallad implicit kunskap eller procedurkunskap.
  

  Kunskap är i betydelse b något som finns icke-medvetet och som kan ge upphov till föreställningar och tankar om saker och ting som vi tidigare tagit intryck av eller inpräglat genom systematiskt lärande. Så kallad metakognition i betydelsen omedvetna tankemönster som styr vårt medvetna tänkande är en del av den implicita kunskapen.
  

  I kognitiv psykologi och kognitionsvetenskap får ordet 'kunskap' sin speciella betydelse genom att inlemmas som en del i fenomenet kognition som helhet.
  

  Där uppstår också en viktig koppling till begreppet förståelse. Vad man kan ha en känsla av att man förstår upplevs ibland som kunskap. ibland inte. Man kan veta vad DNA-molekylen är till sitt utseende. och har på det sättet en sorts kunskap om den, men inte förstå hur den kan ge upphov till en hel levande varelse. Det gör att man känner behov av att skilja mellan ytlig kunskap och djup kunskap.
  

  Olika former av kunskap och kunnande

  • Att kunna återkalla fakta, sammanhang, händelser och situationer är det som också kallas vetande eller faktakunskap. Att kunna dra slutsatser, ställa samman, urskilja, jämföra, räkna ut, bilda sig en uppfattning och så vidare är det som vi kallar intelligens eller kognitiv förmåga. Det är den typ av kunskap som Aristoteles kallade ἐπιστήμη, omskrivet på svenska: 'episteme' {svenskt uttal: episte´me}, på engelska: episteme [ˌepɪˈsti:mɪ].
  • Att kunna bedöma, värdera, leva sig in i, ha medkänsla, ta ställning och så vidare är det som vi kallar omdöme eller omdömesförmåga. Det är vad Aristoteles kallade φρόνησις {uttal: frånn´esis}, omskrivet på svenska: 'fronesis', på engelska med annan betoning: phronesis [froʊˈni:sɪs]. Detta är en vanlig betydelse av termen praktiskt intellekt.
  • Att kunna göra saker med mål, planering, val av tillvägagångssätt och så vidare är det som vi kallar konst, konstskicklighet, praktisk förmåga, praktisk kunskap, procedurkunskap. Så kallad ”erfarenhetskunskap” (eng: experiential knowledge) är ett vetande och en konstskicklighet som är nära kopplade till varandra, där vetandet (till större delen) uppstått genom praktisk verksamhet. Det är en kunskap som Aristoteles kallade τέχνη {uttal: te´knä}, omskrivet på svenska: 'tekhne', på engelska: techne [ˈtekni].
    
  • Tyst kunskap, tyst kunskapande eller tyst kunnande. Här hittar vi intuitionen, förmågan att känna på sig vad som är rätt och fel, sant och falskt, vad som kommer att hända och hur det kan gå.
  • Att kunna förstå och leva sig in i hur andra uppfattar och tänker. Vår personliga kunskap är också en kunskap som vi delar med andra. I ett så kallat sociokulturellt perspektiv är kunskapande ett sätt att agera tillsammans med andra och med allt i vår omvärld i en process som införlivar allt fler fakta och allt fler perspektiv med vår befintliga kunskap.
    
  • Att kunna få kontakt med en högre värld som åtminstone delvis står i kontakt med den för sinnena tillgängliga världen kallar vi mystik. Den förmågan studeras inom parapsykologin och religionspsykologin.

  Kunskapen och verkligheten

  En viktig vetenskapsteoretisk fråga är hur det som vi tror oss veta om olika fenomen verkligen är kunskap, det vill säga svarar mot den verklighet som vi har en uppfattning om. Detta problem behandlas inom den gren av filosofin som kallas epistemologi, ett grekiskt ord för kunskapsteori.

  Frågan har aktualiserats flera gånger i psykologins historia, till exempel när Gustav Theodor Fechner (1801-1887) sökte fastställa sambandet mellan fysisk verklighet och sinnesförnimmelserna, när John B. Watson (1878-1958) hävdade att det är omöjligt att forska om psykiska fenomen och att psykologin därför borde bli en vetenskap om yttre beteende, när Peter Berger (1929-2017) och Thomas Luckmann (1927-2016) år 1966 publicerade sin bok The social construction of reality samt när Michel Foucault (1926-1984) år 1961 disputerade på en avhandling om hur människor under tidernas lopp har uppfattat psykisk ohälsa ("vansinne") helt olika.
  

  Begreppet 'paradigm' som lanserades 1962 av Thomas Kuhn gav näring åt tvivel på att människan kan nå sann kunskap om något.
  

  Kunskap som endast visar sig i förmåga att utföra saker

  Den del av kunnande och vetande som inte går att beskriva eller förklara i instruktioner brukar kallas tyst kunskap eller procedurkunskap. Mer information om skillnaden mellan deklarativt minne och procedurminne finns under sökorden tyst kunskap och minne.
  

  Djup och bredd

  Man skiljer mellan kvantitativa och kvalitativa aspekter av kunskap: bredd och djup, mängd och nivå. Till högre nivåer av kunskap räknas förståelse, förmåga att analysera och kombinera, förmåga att dra slutsatser och se sammanhang. Blooms taxonomi har sitt ursprung i denna aspekt och i konstaterade svårigheter att få mått på förståelse och förmåga till analys och syntes vid examination i gymnasieskola och högskola.
  

  Allmänbildning. Att ha grundläggande kunskaper på olika områden (och skolämnen) kallas på svenska 'allmänbildning', på engelska general knowledge, general education, all-round education. Genom inflytande från engelskan har uttrycket 'allmänna kunskaper' blivit vanligt på svenska. När det gäller uttryck som general knowledge questions (i ett test) översätts det med 'kunskapsfrågor' (till skillnad från uppgifter som kräver problemlösande tänkande). Mer information om begreppet allmänbildning finns i separat artikel i detta lexikon om bildning.
  

  Relaterade sökord:
  

  Blooms taxonomi, epistemologi, information, intuition, Kolbs inlärningsteori, kognitionsforskning, kompetens, kreativitet, kunskap och kunnande, kunskapsfångst, kunskapssociologi, kunskapsstege, praktikerkunskap, situerad kunskap, teori och praktik, vetenskap och konst.

  Pluralformen på engelska används mer restriktivt än på svenska och då huvudsakligen i betydelsen kunskapsområden, ämnen. Därför heter frasen "kunskaper och färdigheter" på engelska skills and knowledge.

  ["Gustav Theodor Fechner","information","John B. Watson","Blooms taxonomi","konstruktivismen","kunskapande","kunskapsteori","sinnesförnimmelserna>>sinnesförnimmelse","psykologins historia","filosofin","omdöme","Aristoteles","djup kunskap>>djupkunskap","deklarativ","implicit kunskap>>tyst kunskap","procedurkunskap","intelligens","kognitiv förmåga","implicita","kategorier","intuitionen","intuition","teori och praktik","kunskapsöverföring","mystik","parapsykologin","religionspsykologin","beteenden","attityder","känslor","motiv","stimuli","sociokulturellt perspektiv","perspektiv","procedurkunskap","kompetens","kunskapsfångst","Peter Berger","kreativitet","Michel Foucault","psykisk ohälsa","kognitionsforskning","vetenskapsteoretisk","kognitiv psykologi","kognitionsvetenskap","Kolbs inlärningsteori","kunskap och kunnande","kunnande","psykiska","beteende","kunskapssociologi","kunskapsstege","praktikerkunskap","vetenskap och konst","tyst kunskap","procedurminne","deklarativt minne","Blooms taxonomi","analysera","analys","syntes","minne","kognition","kompetens","paradigm","Thomas Kuhn","förståelse","epistemologi","situerad kunskap","praktiskt intellekt","kvantitativa","kvalitativa","experiential","kunskapsstyrning","kunskapsstöd","kunskapsbaserad vård","bildning","AI"]