Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "mentalisering":

• mentalisering

  mentalization [ˌmɛnt(ə)laɪˈzeɪʃən], mentalizing [ˈmɛnt(ə)lʌɪzɪŋ]

  Psykologiskt begrepp från slutet av 1960-talet som fått ökad användning under 2000-talet. Det används såväl av psykodynamiskt och neurobiologiskt orienterade forskare som av psykoterapeuter, vanligen i betydelserna 4 och 5, ofta även i betydelse 3.

  Ordet förekommer både som verb (i betydelsen 'mentaliserande') och substantiv.
  

  Ordet 'mentalisering' används om delvis olika fenomen:
  

  1. Mental aktivitet som består i att man föreställer sig något på olika sätt, reflekterar över det man är med om, funderar på hur man ska göra i en viss situation och liknande. I denna betydelse står termen mentalisering för det faktum att vi kan leka med och laborera med omvärlden i form av problemlösning, fantasi och kreativitet.

  2. Metakognition: att vi kan reflektera över att vi ser, hör, tänker, känner och vill, att vi tvekar, är osäkra, drömmer och så vidare. Vår tanke har då inte det som vi ser och hör som objekt. Vi reflekterar i stället över hur det sedda och hörda uppfattas och kan uppfattas på olika sätt.

  Relaterat sökord till denna betydelse: metarepresentation (1).

  3. Medvetandeteori (eng: theory of mind, ToM), ingen "teori" i vanlig bemärkelse utan en medvetenhet om att andra människor har känslor, behov och föreställningar av samma typ som vi själva. Enligt denna "teori" om andra kan vi föreställa oss hur de tänker och känner i olika situationer enligt vad vi vet av erfarenhet eller tror utifrån hur vi själva tänker och känner i samma situation).
  

  Denna typ av mentalisering sägs vara explicit, därför att vi försöker föreställa oss medvetet hur andra tänker och känner.
  

  En sammanfattning av definitionerna 1-3 skulle kunna se ut så här:

  "Mentalisering innebär att se sig själv utifrån och andra inifrån."

  Relaterade sökord till denna betydelse: metarepresentation (2), social kompetens, spegelneuron, spegling.

  4. Ordet mentalisering används i nutida psykologi och psykoterapi om intuitiv kognitiv och emotionell kontakt med andra i ett samspel. Interaktionen är då av annan karaktär än när man interagerar (kommunicerar) med en maskin eller dator eller datorer kommunicerar med varandra eller sänder ett meddelande till någon.
  

  Genom direkt och levande kontakt kommer människor in i varandras sätt att tänka och känna och vilja saker. De upplever en relation.
  

  Denna typ av mentalisering kallas implicit, därför att den ligger i själva kontakten. Vi för inte något resonemang om hur den andre tänker eller känner eller önskar utan upplever det intuitivt, icke-medvetet. Vi mentaliserar varandra, sällskapsdjur inräknade (eng: we mentalize each other and our pets).

  Enligt den brittiske forskaren och professorn i psykologi vid Londonuniversitetet, Peter Fonagy [ˈpi:tə ˈfɒnɑ:dʒi:], är anknytningen under individens första år av betydelse för utveckling av förmågan till implicit mentalisering. Omvänt försvårar upplevelse av psykiskt trauma utveckling av den förmågan.
  

  Mer information om denna teori finns under sökorden affektregleringsteori, affektspegling, mentaliseringsteori.

  Relaterade sökord är här: mentaliseringsteori, relation, relationskompetens, terapeutisk allians.

  5. Ordet 'mentalisering' används även om kognitiv och emotionell kontakt med egna tankar, känslor, minnen och traumatiska upplevelser.
  

  I denna betydelse kommer mentalisering nära den typ av mindfulness och acceptans som man använder terapeutiskt i mindfulnessbaserad terapi, bland annat i mindfulnessbaserad kognitiv terapi, acceptance and commitment therapy och dialektisk beteendeterapi.

  Återupplevandet av tidigare händelser och reaktionerna på dem gör att individen får en speciell kontakt med sitt eget själv i form av metarepresentationer (1) som gör konfrontation möjlig. Det är en form av inre exponering (exponering i fantasin). Den skiljer sig från den beteendeterapeutiska genom att inte bara bestå i tillvänjning (desensitisering). Den ger möjligheter till en aktiv bearbetning och ett bemästrande av svåra tankar och minnen.

  Relaterade sökord till betydelse 5: awareness, livskänsla.

  Termens stavning: på brittisk engelska även mentalisation, mentalising.

  Etymologi:

  Ordet mentalize (mentalise) skapades ursprungligen av den brittiske skalden Thomas Campbell (1777–1844) av ordet mental + ändelsen -ize (-ise) som används för att bilda verbformer. Han använde det ordet om sådant som vi föreställer oss konkret och åskådligt.
  

  ["explicit","begrepp","psykodynamiskt","neurobiologiskt","psykiskt trauma","psykoterapeuter","erfarenhet","implicit","psykoterapi","icke-medvetet","affektregleringsteori","mentaliseringsteori","psykoanalys","terapeutisk allians","metarepresentationer","mindfulnessbaserad","beteendeterapeutiska>>beteendeterapi","kognitiv terapi","kognitiv","Interaktionen","anknytningen","mindfulnessbaserad terapi","mindfulness","konfrontation","traumatiska","acceptance and commitment therapy","acceptans","Metakognition","anknytning","desensitisering","dialektisk beteendeterapi","exponering","medvetandeteori","metakognition","relationskompetens","mentaliseringsteori","relation","intuitivt","intuitiv","social kompetens","affektspegling","spegling","metarepresentation","spegelneuron","Peter Fonagy","theory of mind","Kognitiv","emotionell","mentaliseringsteori","teori","Mental"]