Kristerapi

Kristerapi riktar sig till personer som mår mycket dåligt efter traumatiska händelser. Det kan exempelvis gälla dödsfall, rånförsök eller sexuella övergrepp. Tanken bakom behandlingen är att en krisreaktion är något sunt. Krisreaktioner är ”normala reaktioner på onormala situationer”.

När människor upplever något traumatiskt är en vanlig spontan reaktion att omedvetet sära på bildminnet från situationen och minnet av känslan. Det finns de som menar att det här är en försvarsreaktion eftersom det sammantagna minnet just då är allt för skrämmande att ta till sig.  Men vad som händer då är att man ”låser” sitt minne och sina tankar om händelsen och de negativa känslorna kring den utan att kunna bearbeta det som hänt och gå vidare. I kristerapin får behandlaren den drabbade personen att genom samtal förena sina minnesbilder med sina känslor och gå igenom vad som hänt i en trygg miljö där personen inte är ensam och maktlös inför situationen.

Inom kristerapin använder man sig av olika skolor inom samtalsterapin, från den psykodynamiska till KBT (Kognitiv beteendeterapi) och EMDR (Eye Movement Desensitisation Reprocessing).

Exempel

Med KBT kan man till exempel bryta felaktiga tankemönster som skapats i samband med den traumatiska händelsen. Har man som kassör blivit rånad kan man tycka sig se förövaren i varje kund som kommer in i butiken och därför ständigt vara rädd. Då gäller det att hjälpa kassören att ändra sitt sätt att tänka inför situationen, och därigenom bli fri från den överdrivna rädslan.

Vid en akut sorgreaktion i samband med ett dödsfall kan man behöva definiera relationen med den man saknar. De flesta av våra relationer är komplexa och består av blandade känslor av saknad, ilska och dåligt samvete. När man vågat känna och uttala de här känslorna kan man uppleva lättnad och sedan förmå att sörja och vara ledsen. Kristerapi har oftast en ganska kort behandlingsperiod.

Vanliga frågor

Hur ofta träffas man?

En gång i veckan, eventuellt oftare i början om behandlingen startar i nära anslutning till traumat. Ibland går de längre tid mellan samtalen i slutet av behandlingen för att låta tiden vara en del av läkeprocessen.

Hur länge pågår behandlingen?

4 – 10 gånger.

Hur går behandlingen till?

Klienten och terapeuten sitter i var sin fåtölj och har ett nära samtal, med god ögonkontakt.

Vilken är terapeutens roll?

Aktiv och närvarande, vilket ger trygghet för den drabbade att släppa fram alla känslor och tillåta alla sina tankar.

Grundtanke:

För att framgångsrikt bearbeta ett psykologiskt trauma måste man gå igenom händelsen, sakligt såväl som känslomässigt.