Skola - Problem och lösningar
Vad kan läraren göra?
Att vara lärare är många gånger att vara allkonstnär. En lärare ska vara pedagogisk och uppdaterad såväl som socialt kompetent. Yrket är en balansgång mellan förståelse och gränsdragning - och det är inte alltid lätt att veta vilken väg man bör välja.
A och O för en framgångsrik undervisning är en god relation med eleverna. Men bland dem kan de finnas många dåliga erfarenheter och en misstro mot vuxna människor. Att få dem att visa tilltro kan vara en utmaning och ta lång tid.
Värdegrunden som signaleras i skolan är viktig – hur man behandlar varandra och hur man kommunicerar med vuxna respektive elever. Det som händer i klassrummen tränar eleverna i socialt samspel – och kommer att avspegla sig i det som händer på såväl raster som hemma och på Sociala medier. Pratar de vuxna skit bakom ryggen på varandra kan man räkna med att eleverna gör detsamma.
Ömhet och ordning
En lärares förhållningssätt är väldigt viktigt för eleven och hans eller hennes möjlighet att ta till sig kunskap. Men att kombinera rollen som den som ska förmedla ordning, makt och ansvar med den som ska vårda relationen är inte alltid enkelt.
Elever behöver både kärlek och struktur för att kunna utvecklas. Det är viktigt för eleven att känna sig omtyckt, att ha sin naturliga plats i skolan och att bli bekräftad.
Som lärare arbetar man utifrån det man ser hos eleven här och nu, och försöker förstå vad som tar fram vissa beteenden. Om man får en överblick över situationen blir det enklare att anpassa undervisningen efter elevernas olika behov.
Uppstår det problem och svårigheter ska man alltid börja med en dialog med eleven. Vad tror eleven skulle kunna lösa problemet? När funkar det bra och när funkar det sämre för honom eller henne? Det gäller att nå fram till eleven som individ – men även som individ i en grupp.
Exempel
Alva tycker inte om att läsa. Hon har svårt att koncentrera sig på långa texter. Det dyker upp ord hon inte förstår. Hon förlorar intresset och ger upp.
En pedagog pratar med Alva om vad hon gör på fritiden, vad hon tycker är roligt. Det visar sig att Alva älskar att spela fotboll och att Zlatan är hennes störste idol.
Pedagogen ger Alva Zlatans självbiografi från biblioteket att läsa. Alva är nyfiken, men texten i boken är kompakt och jättelång. Det slutar med att Alva ger upp och känner sig misslyckad. Hon kan inte ens läsa en bok om Zlatan.
Då tar pedagogen fram en version av Zlatans bok som är skriven på lättare svenska, för just killar och tjejer som Alva som har svårt att läsa. Den här gången slukar Alva boken.
Att kunna stå ut med misslyckanden är viktigt. Det gäller att kunna se på ett misslyckande som vägen till att en gång lyckas, att man duger även om man går igenom misslyckanden.
Genom att hjälpa elever som misslyckas med att identifiera saker de också lyckats med arbetar man förebyggande, man förbereder dem för att kunna misslyckas utan att det blir katastrof. När man identifierat något eleven är bra på kan man dessutom använda det i undervisningen.
Varför man trycker på knappar
Det är inte märkligt att lärare ibland kokar över. Elever vet ofta exakt vilka knappar de ska trycka på om de vill provocera. Att lära sig hitta och känna igen mönstren i både sitt eget och andras beteende är till stor hjälp för både lärare och elever.
Som lärare kan det vara lätt att tro att elever väljer sitt beteende och att konflikter handlar om en personlig illvilja. Men så är det sällan. Istället måste man ändra förståelsen för såväl individen som situationen och problemen bakom.
Gå på det som fungerar
Lärare strävar efter att vara professionella, flexibla och lyhörda inför varje elev. Tyvärr blir ofta den egna ambitionen ett dilemma, man räcker aldrig till och många lärare bränner ut sig. Det kan vara svårt men det gäller att identifiera det viktigaste och att inte kritisera sig själv i ohållbara situationer. Försök att fokusera på och utgå från det som är bra och fungerar.
Att arbeta som en del i ett arbetslag kan ge stöd, bredare perspektiv och leda till mindre stress – till skillnad från de enmansföreställningar som läraryrket tidigare haft att erbjuda.
Finns det klasser där lärare får en grupp man själv har problem med att fungera bra? Hur går det till? Var med på lektionerna och observera. Vad skiljer sig mellan de olika situationerna?
Eget bagage spelar spratt
Har man problem med en specifik elev kan det vara nyttigt att reflektera över just den egna relationen till just det barnet. Vem är det här barnet? Känner du igen någonting i barnet? Påminner han eller hon dig om någon? Och varför väcker det känslor inom dig?
Här gäller det för de vuxna och professionella att skjuta undan problematik som handlar om en själv och det egna gamla bagaget – och att inte skapa felaktiga relationsmönster.
Sänka stressen
För att förebygga tjafs och bråk i klassrummen kan man försöka att sänka stressfaktorer runt eleverna. Det kan handla om ljudnivå, belysning och hur man utformar lokalen man ska arbeta i.
Det finns en rad enkla saker att tänka på om man som lärare försöker förändra en dålig stämning i klassen. Möt eleverna med ett leende, få dem att känna sig välkomna. Försök att säga något positivt om klassen var tionde minut och tänk på att säga bra saker i samband med problem. Poängtera inte vad som inte fungerar, fokusera på det positiva.
Man behöver inte alltid ha ögonkontakt med en elev. Titta bort ibland för att värna elevens integritet. När det uppstår akuta bråk i klassrummet är första prioritet att lugna ner situationen. Då måste man släppa kraven. Resonera och diskutera får man göra senare.
Strukturer och rutiner som hjälpmedel
Att ha elever med neuropsykiatrisk problematik som ADHD och autism i klassen kräver mycket av lärare och deras förmåga att anpassa sig och undervisningen. För att få skolarbetet att fungera för dessa elever krävs rutiner, förutsägbarhet, tydlighet och struktur. Dagens skola med valmöjligheter, eget ansvar och föränderliga miljöer går ofta stick i stäv med deras behov.
Många elever, inte bara de med dålig impulskontroll, kan få hjälp av exempelvis tydlig struktur, tydlig och kortfattad kommunikation, att veta vad som förväntas och att ha möjligheten att själv gå tillbaka till skriftliga instruktioner.
Exempel
Albin är orolig och har svårt att fokusera och koncentrera sig på skolarbetet. För att underlätta för honom skapar skolans personal rutiner och försöker undvika förändringar. Albins föräldrar är en del av det arbetet genom att varje dag gå igenom scheman och förbereda Albin på vad som ska hända under skoldagen. Planen finns dessutom nedskriven på en lapp som Albin har fasttejpad på sin bänk.
För att underlätta för Albin begränsar lärarna hans uppgifter genom att dela upp dem i delmoment. Han får bara ett papper med en fråga åt gången. På så sätt får han överblick över uppgiften och den kan kännas mer konkret och genomförbar.
