Symtom och besvär

Ångest och nedstämdhet är mycket vanligt. Nästan alla människor kommer någon gång i livet att uppleva sådana symtom vid påfrestningar eller kriser i livet. Att tappa kontakten med verkligheten, att ha så kallade psykotiska symtom, är inte lika vanligt. Dessa tillstånd brukar framgångsrikt kunna behandlas med psykologiska metoder. Ibland kan det också behövas läkemedel. 

Att då och då uppleva nedstämdhet, psykisk olust eller rentav psykisk smärta är en del av livet, en del av att vara människa. Om vi råkar ut för påfrestningar som är så svåra att vi inte tror oss om att klara av dem, då kan vi råka i panik eller uppleva katastrofångest. För vissa människor blir sådana upplevelser så upprörande att de tappar verklighetsförankringen. Andra kan reagera med att dra sig tillbaka och minska kontakterna med omvärlden och med andra människor.

Vissa människor drabbas mer, och oftare än andra, medan andra tycks ha både medfödd styrka och osedvanlig tur. Skillnaden mellan människor beror på såväl ärftliga faktorer som på upplevelser under den tidiga eller lite senare barndomen.

Att kunna bli rädd, arg, glad, nyfiken eller ledsen är grundläggande psykologiska funktioner som människan (och de flesta andra djur) utvecklat under evolutionen. De tjänar överlevnaden genom att snabbt visa oss vad någonting som vi upplever med våra sinnen kan betyda.

Ibland kan detta livsviktiga system vara alltför känsligt. Då kommer personen att reagera starkare, snabbare och ibland mindre anpassat på förändringar i omgivningen eller i den egna organismen. Andra kan ha ett alltför svåraktiverat emotionellt system, vilket också kan leda till problem.

Grunddragen i de här funktionerna är nedärvda men de modifieras och anpassas givetvis under utvecklingen; mest under de tidiga barnaåren, men också senare - egentligen under hela livet.

Symtom

Ångest kallar vi sådana yttringar av rädsla eller skräck utan påtaglig yttre orsak som vi observerar hos oss själva eller andra. Ångest kan ge oro och ängslan, ständig spänning och vaksamhet, eller stegras till panik, då man nästan tror att man håller på att dö.

Nedstämdhet eller depressiva symtom handlar det om när man inte kan se något från den ljusa sidan. Tvärtom uppfattar man allt som dystert och mörkt. Det blir svårt att ta sig för något. I extrema fall orkar man kanske inte ta sig ur sängen.

Psykotiska kallas de tillstånd som kännetecknas av bristande verklighetskontakt. Det rör sig oftast om att man inte kan lita på sina sinnen, eller på sin förmåga att dra slutsatser av sina observationer. Det kan förekomma hallucinationer (när man har sinnesförnimmelser som inte har någon yttre motsvarighet).

I andra fall handlar det om förvrängda uppfattningar om hur tillvaron är beskaffad (man kan t ex känna sig förföljd eller se sammansvärjningar utan verklighetsförankring), eller andra vantolkningar av verkligheten.

Utredning och diagnos

Alla tillstånd som innebär psykiskt lidande behöver utredas och bedömas på ett professionellt sätt. För att rätt behandling ska kunna rekommenderas behövs oftast en grundlig genomgång av personens hela livssituation.

Många skeden i livet kan innebära sådana påfrestningar att vi upplever obehag av ångestliknande karaktär, en period av nedstämdhet eller t o m tillfälliga upplevelser av bristande verklighetskontakt. Det är endast ibland som sådana fenomen verkligen är tecken på tillstånd som bör diagnostiseras och behandlas!

Psykologer och psykiatriker är specialister på att utföra utredningar och diagnostiska bedömningar, men alla som arbetar i psykiatrin har erfarenhet av sådana uppgifter.

Utredningen innebär oftast ingående intervjuer med personen själv, och ofta även med anhöriga. Strukturerade intervjuformulär för att kartlägga besvären i detalj är ofta till stor nytta, liksom psykologiska test och självskattningsskalor.

Behandling

För de flesta besvär av psykisk karaktär finns såväl psykologiska som farmakologiska (läkemedel) behandlingsalternativ. I många fall är metoderna lika effektiva. Vid en del tillstånd är psykologiska metoder mer effektiva, medan andra kräver läkemedel, eller en kombination av behandlingar.

I de fall det finns flera effektiva behandlingar skall man som patient alltid få information om dessa och själv kunna välja det alternativ man föredrar.

Hur får man hjälp?

Den som har besvär av psykisk karaktär ska söka hjälp direkt på närmaste vårdcentral eller psykiatriska mottagning.

Ibland kan detta vara svårt på grund av att man tycker att det är pinsamt eller skamligt att uppleva besvär av psykisk karaktär. I sådana fall kan det vara lättare att först berätta om problemen för någon som man redan känner och litar på, kanske en anhörig eller en vän. När man pratat med någon brukar det vara lättare att söka professionell hjälp.

Råd till anhöriga

Är du anhörig till en person som uppvisar tecken på psykisk ohälsa? Stötta vederbörande att söka hjälp så snart som möjligt! Följ med till mottagningen, och lämna uppgifter som kan vara till hjälp i bedömningen.