Psykologiska test

Psykologiska test är en viktig del i många utredningar. De flesta psykologiska tester får inte administreras av någon annan yrkeskategori än psykologer. Det beror på att tolkning av testresultat kräver omfattande grundutbildning utöver de kunskaper man kan få genom att enbart läsa testmanualen. En testning som är felaktigt utförd, eller tolkad, kan få katastrofala konsekvenser för den enskilda människan.

Kvantitativa och kvalitativa resultat

Det man kanske i första hand tänker på när det gäller tester är att de kan ge ett mått på egenskaper, förmågor eller tillstånd. Det är också så kvantitativa tester fungerar. Sådana tester är standardiserade, vilket innebär att man har låtit ett stort antal människor göra testet.

Utifrån resultaten har man sedan slagit fast om testet verkligen mäter det som det ger sig ut för att mäta. Man har också oftast tagit fram normer. På så sätt kan man jämföra ett enskilt testresultat mot normgruppen och fastslå om resultatet ligger inom normalområdet eller om det sticker ut som ovanligt högt eller lågt.

Det finns också tester vilkas resultat snarare utgörs av tolkningar som bygger på den enskilda psykologens kunskaper och erfarenheter. Det kallas för att testen mäter kvalitativa aspekter. Även när man använder kvantitativa test måste man alltid ta hänsyn till olika kvalitativa aspekter. Testresultaten blir t ex helt missvisande om det visar sig att testpersonen är helt omotiverad, eller kan för lite svenska för att förstå instruktionerna.

Utvecklingsbedömnings- och begåvningstest

Tester som avser att ge en bred bild av testpersonens funktionsnivå på olika kognitiva områden består ofta av flera olika deltest, och de kan ta upp till flera timmar att administrera.

Begåvningstest används i många olika sammanhang såsom i skolan för att bättre förstå inlärningsproblem, vid mönstring och jobbrekrytering eller vid misstanke om neuropsykiatriska tillstånd.

De mest använda begåvningstesterna i Sverige är Wechsler-skalorna, som kommer i olika versioner för förskolebarn (WPPSI), skolbarn (WISC) och för vuxna (WAIS).

Kognitiv utvecklingsnivå kan man också få ett hum om genom mer kvalitativa bedömningsmetoder, som att låta barn teckna bilder eller låta testpersoner konstruera saker.

Neuropsykologi

Ofta börjar man en neuropsykologisk utredning med ett begåvningstest, och går sedan vidare med mer specifika tester som på djupet undersöker de områden som ter sig mest problematiska. Man anpassar också val av test till frågeställningen. I en demensutredning är det naturligt att man är intresserad av olika minnesfunktioner, medan man i en hjärnskadeutredning kanske intresserar sig för funktionerna i de delar av hjärnan som antas vara skadade.

Kriterierna för de neuropsykiatriska diagnoserna är främst att man uppvisar olika beteenden, men ett och samma beteende, t ex svårigheter att koncentrera sig, kan ha många olika ursprung.

Psykologens roll blir att, genom testningen, fastslå att patienten har de kognitiva särdrag som antas ligga bakom de beteenden som diagnoserna bygger på. Samtidigt är det viktigt att utreda även de problemområden som skulle kunna ge en alternativ förklaring till symtomen. Svårigheter med koncentrationen har man t ex ofta även vid traumatisering, depression och stressproblem.

Projektiva tester

Enligt psykodynamiska teorier har vi människor föreställningar om oss själva och världen som inte är helt medvetna, men som i hög grad styr våra liv. Genom att erbjuda ett testmaterial som inte har så tydlig innebörd, tänker man att man underlättar för dessa föreställningar att visa sig.

Projektiva tester finns i många varianter. Det kan handla om att testpersonen får teckna bilder, svara på öppna frågor eller hitta på berättelser till bilder. Små barn får ibland ”bygga sin värld” i sandlådan.

Ett annat känt projektivt test är Rorschachtestet, som går ut på att testpersonen tolkar bläckplumpar. Rorschachtestet har på senare år standardiserats, och är därmed ett av få projektiva tester som ger faktiska mått på olika egenskaper.

Projektiva tester används då man vill veta mer om personligheten och vid psykiatriska frågeställningar.

Skattningsskalor

Det finns en mängd olika skattningsskalor som används till alltifrån personlighetsbedömningar, till kartläggandet av specifika psykiatriska diagnoser, till om huruvida man passar för ett visst jobb.

Ibland är skattningsskalan avsedd för föräldrar, skolpersonal eller andra i testpersonens närhet. Vissa skattningsskalor är noggrant normerade, och ger väl utprövade mått, medan andra mer tjänar som intervjuunderlag vid ett strukturerat samtal.

En del skattningsskalor får användas även av andra yrkesgrupper inom vården, men då i mer begränsade syften än vad psykologutredningen har.